Corren lekte Mr Bister under fjärde femdagarsetappen och kom med sex mer eller mindre grundade påståenden. Borensbergsbon Jan-Anders Gredeskog, relativt nytillträdd förbundschef på Svenska orienteringsförbundet, duckade inte.
Han svarade i stället.
1) Orientering har en töntstämpel och är inte tillräckligt häftigt för att attrahera dagens ungdom. De sitter hellre framför datorn.
- Jag tycker att vi har den häftigaste sporten du kan tänka dig. Oerhört tuff I sin tävlingsform, men med ett helt annat rykte än exempelvis fotboll och ishockey. Jag tror att mycket handlar om okunskap. Folk vet inte riktigt vad det är.
2) Orienteringens framtid avgörs om det blir OS-start eller inte.
- Det är att ta i. Men klart att det är viktigt. Vi slåss om utrymmet i media och tillhör du OS-familjen är det mycket lättare att synas i bruset. Titta hur mycket som cykelsporten uppmärksammats efter medaljerna i Peking i fjol.
3) Orientering är värdelöst i teve.
- Jag håller inte med. Däremot är det svårare med skogen som arena. Men den nya tekniken ökar möjligheterna att komma närmare arenaidrotterna. För att synas i teve bekostar vi själva produktionerna. Det gör att det blir direktsändningar (i TV 4 sport) från VM senare i sommar.
4) I Sverige saknas ett affischnamn som går hem ute i stugorna.
- Helt rätt. Precis som alla andra idrotter behöver vi en fixstjärna. Titta bara vad Zlatan betyder för fotbollen. Tänkte på det när jag såg Helena Jonsson ta emot Victoriastipendiet i förra veckan. Tänk om det är Helena Jansson som står där nästa år i stället.
5) Orientering, liksom skidåkning och löpning, är ute. Bekvämligheten ökar och då är de för otillgängliga.
- Vi är olika som människor och många vill fortfarande ägna sig åt konditionsidrotter. Orientering kan vara förträffligt som friskvård för kropp och hjärna. Att få fler att förstå det budskapet är vår viktigaste uppgift.
6) Många inom orienteringsfamiljen ogillar det här med sprintlopp inne i städer.
- Alla älskar inte förändringen, men den har kommit för att stanna. Utan att förändra själen måste vi närma oss allmänheten. Och ska vi komma med till OS är det med de kortare distanserna.