Bo Jernberg har hållit på med orientering i drygt 50 år. Idag är han banläggare vid IFK Linköping OS och till O-ringen har han varit med och lagt banan på etapp 3:
– 1966 sprang jag min första tävling. Just då låg jag i lumpen så det blev inte så många tävlingar. Jag var aldrig bäst elitmässigt men jag sprang elitklassen någon gång. Jag har sprungit några stafett-SM också, säger Jernberg och skrattar.
71-åringen är fortfarande aktiv och springer i H70-klassen. Men aktivt deltagande i O-ringen blir det inte - däremot som banläggare.
– Jag kommer att vara på plats vid röd utgång där spelare som inte blivit godkända går ut. Där ska jag eller min kollega finnas hela tiden för att se vad löparna har gjort galet. Jag blev tillfrågad av O-ringens samordnare om uppdraget och fick rekrytera en medhjälpare. Det är Mikael Håkansson från OK Kolmården. Jag valde en som är ung och frisk och som orkar springa i skogen i flera timmar, säger 71-åringen och skrattar.
Arbetet med årets bana tog sin början redan för två år sedan när rekognoseringen kring Yxbacken inleddes. Och processen att ta fram en bana är ingående:– Vi använder inte flygbilder längre. Det är laserscanning. Kartritaren får ett underlag där han kan se hur området ser ut. Sedan går han ut i skogen och rekar själv. Just den här kartritaren har en GPS på ryggen som gör att han kan skicka in information om var stenar och dylikt är direkt på plats från skogen, förklarar Jernberg som berättar att kartan var helt klar under hösten 2018. Men någon risk för att informationen inför den specifika tävlingen ska läcka finns inte, menar han.
– Området avlystes för träning och tävling av Orienteringsförbundet så det är ingen som har varit ute och rekat. Alla vet ju var tävlingarna går och i området vid Yxbacken har det ju tävlats de senaste 30-40 åren så det är ju fritt fram att kolla gamla kartor.
Med hjälp av ett specialprogram för skapande av orienteringskartor tar han fram slutprodukten. Med den ritade kartan som bakgrundsbild lägger banläggaren banan och placerar ut kontrollpunkterna.
– Jag brukar normalt börja med att lägga starten för inskolningsbanan, som är 1,5 kilometer. Sedan styr det resten. Kan jag inte lägga den starten så faller hela arrangemanget.
Arrangemanget, ja. O-ringen saknar få motstycken och även för en banläggare innebär det stora skillnader.
– Det är så stort. Det är lite mer uppdelat. Som banläggare lägger man banorna och märker ut punkterna i skogen. Men det är andra som sätter ut kontroller och snitsar förbjudna områden – saker som man annars gör själv under en tävling. Jag föreslår sjukvårdsplatser och vätskekontroller. På en vanlig tävling har man inte sjukvårdsplatser men här behövs det. 20 000 deltagare är ju som en mindre stad och i en mindre stad händer det alltid något, avslutar Jernberg.