Säg Rickard Rauge och alla hockeyintresserade i Norrköping får något drömmande i blicken.
Ingen personifierade som han Vita Hästens glansperiod för 30 år sedan, den som nästan tog klubben till elitserien innan det 1996 blev konkurs.
Idag hänger inte bara nummer 17 i taket i Himmelstalundshallen, sedan 2,5 år tillbaka är Rauge också ordförande i föreningen. Jag möter honom i ett VIP-rum inför söndagens allsvenska möte med Karlskoga.
Hur mår Vita Hästen denna pandemivinter?
– Vi bromsade tidigt när vi permitterade 2-3 personal och förhandlade om spelarkontrakten så de började 1 september i stället för 1 augusti. Vi sa också nej till att värva spelare i början av pandemin. Nu handlar det om att ta sig igenom det här och landa så mjukt det bara går.
I värsta fall skördar pandemin något eller några offer i SHL och Hockeyallsvenskan, känner du dig trygg i att Hästen inte blir ett av dem?
– Hur trygg kan man vara? Det är en evig kamp. Det är tuffa likviditetsmånader i början av året med noll i intäkter. Vi tror att vi grejar det, men naturligtvis med statligt stöd. Annars går det inte.
Vita Hästen har hittills fått en miljon per halvår i statligt coronastöd och Rauge räknar med det även i år.
LHC fruktar ett minus på nära tio miljoner den här säsongen, hur ser det ut för er?
– Jag har inga siffror, men ett minus blir det ju, om än inte på den nivån eftersom vi rör oss med mindre pengar i allsvenskan.
Jag har förstått att förbundet, i pandemins spår, har lättat på sina ekonomiska krav i elitlicensen. Ni behöver väl inte längre visa 2,5 miljoner i eget kapital efter den här säsongen?
– Det stämmer, men när vi ska in i nästa verksamhetsår måste vi kunna visa att vi inte är på obestånd. Innan pandemin var det 6-7 klubbar i Hockeyallsvenskan som låg på gränsen ekonomiskt, som inte hade råd med ett dåligt år.
Hur är det att få ihop ekonomin i Hockeyallsvenskan?
– Det är stentufft. Vi har 3,5 miljoner i tv-pengar, så det är ju en jätteskillnad mot SHL. Samtidigt har löner och kostnader drivits upp. Och är det 6-7 klubbar som ligger på gränsen ekonomiskt så behöver ju nånting göras. Det är inte sunt. Det är en evig kamp.
Du sa evig kamp, det känns som det varit det för Hästen ända sedan konkursen 1996. Vad är din analys av det?
– Ja, det tog väldigt lång tid att komma igen efter konkursen. Jag tror att det skapades en misstro runt klubben, för det tappades mycket på ungdomssidan också. Sen finns det många fler än Hästen i Hockey-Sverige, både i SHL och allsvenskan, som kämpar. Löner och andra kostnader har skenat.
Rickard Rauge gjorde som 22-åring en elitseriesäsong i Djurgården innan han kom till Vita Hästen 1986. Där var han firad poängkung i nio säsonger innan han slutade 1995.
Bredvid hans nummer 17 i taket hänger Conny Gyllanders 1 och Peter "Firsov" Erikssons 4. En duo, som till skillnad från Rauge, gick över till LHC i samband med Hästens konkurs 1996.
– Eftersom jag slutade innan så blev det aldrig aktuellt för mig. Ralle Krigholm, Christer Kårebrand och Pelle Martinsson gick ju också dit tidigare. Jag minns att jag tyckte det var fel att vi släppte Martinsson, han borde fått förlängt kontrakt.
Ska Hästen och LHC samarbeta på något sätt?
– LHC har sin grej och Hästen har sin grej och det är bra med konkurrens. Det driver också utvecklingen. Men självklart ska vi utveckla östgötsk hockey tillsammans.
Var hoppas du att Hästen är om fem år?
– Ett etablerat allsvenskt topp 5-lag med en sund helhet även på ungdoms- och juniorsidan. Det som driver mig är att vi i framtiden ska kunna utmana om SHL.
Finns det plats för både fotboll och hockey på högsta nivå i Norrköping?
– Ja, det tror jag. Men det tar tid, både att skapa något bra och att vinna förtroende för det i staden Norrköping. Vi vill skapa ett bättre varumärke. Det har varit naggat i kanten i många år efter konkursen, inget snack om det.
Vill du fortsätta som ordförande även efter årets årsmöte?
– Ja om jag får så vill jag det. Jag tror på långsiktighet och kontinuitet. Även i styrelsen. Vi får ibland höra att vi har haft många spelare de senaste åren, men jag har det hellre så än som Modo som är inne på sin tredje tränare den här säsongen. Det tar tid att lyckas. När LHC lyckades så gjorde de det tack vare sin kontinuitet, säger Rickard Rauge.
Fotnot: Matchen mot topplaget Karlskoga förlorades med 4-5. Hästens mål gjordes av Anton och Kim Johansson, Arvid Degerstedt och Marcus Fagerudd.