Susanne Callin bor i Stockholm men har under sitt liv spenderat mycket tid i Mantorp park.
Inom många idrotter är det en sanning att det görs skillnad mellan könen och att det ofta är svårare för kvinnor att slå sig fram än män.
Enligt Stockholmsföraren Susanne Callin gäller detta inte inom dragracing.
– Det är faktiskt ingen skillnad här vad jag har märkt. Jag är medveten om att det görs skillnad i andra sammanhang, men jag har aldrig känt att det är skillnad mellan könen här.
Det låter ganska unikt?
– Ja, det är det. För mig har det alltid känts som en självklarhet. Det har varit så under mina år i alla fall.
Under lördagens startfält i Top fuel var 40-åringen ensam kvinna i startfältet, men det hör till ovanligheterna.
– Idag är det bara jag som är kvinna bland förarna, men så är det nästan aldrig. Det är ofta fler än så eller till och med 50–50, till exempel under EM-serien.
En annan faktor som gör drag unikt är hastigheten och farorna kopplat till det, inte heller detta är något som Callin ägnar så mycket tankar åt.
– Man tänker inte så eller känner sig otrygg. Du skulle nästan se när de spänner fast mig, det är ju sjupunktsbälte och man kan knappt röra huvudet.
Top fuel bilarna är klassade som världens snabbast accellererande och kan gå från 0 till 160 kilometer i timmen på mindre än en sekund. Detta med hjälp av tusentals hästkrafter.
Det verkar inte vara jakt på varken adrenalin eller jämställdhet som driver denna rutinerade förare.
Kan du beskriva känslan att köra?
– Det är en speciell känsla när man bara fortsätter att accelerera, när det inte bara är den där första smällen utan det fortsätter. Det går inte att förklara.
Är det för den känslan som du gör det här?
– Ja, det är en stor del av det.