Pernilla Sandström och Lotta Utterström drog förra året igång en särskild grupp för tränande cancerpatienter. "Alla kan träna på sitt sätt. Vi anpassar mycket efter dagsform", säger Pernilla.
– Alla känner någon så jag tror att jag, precis som många andra, haft folk i vår närhet som drabbats av cancer, säger skidskytteikonen Magdalena Forsberg, ambassadör för Cancerfonden.
Forsberg själv har inte haft cancer. Men drabbades av en tumör för ett par år sedan.
– Det var under tio veckor som jag var bergsäker på att jag hade cancer. Jag hade tur. Det var bara en godartad tumör men under den perioden så var jag varje morgon ute och gick. Det var viktigt för mig mentalt. Jag tror det är viktigt att ha goda rutiner, säger 56-åringen.
Forsberg fortsätter:
– Det är inte så att det ska vara elitträning eller att du ska vara ute och springa i flera timmar. Lite rörelse varje dag hjälper mycket.
Studier visar också på hur träning under exempelvis en cellgiftsbehandling kan motverka biverkningar som psykisk trötthet (fatigue).
– Man vet inte exakt mekanismen men alla studier som har gjorts, inte minst som Yvonne Engström (professor i området) har gjort visar att träningen är bra för att minska hjärntrötthet, illamående och så vidare, säger Helena Torsler, sjuksköterska på Cancerfonden.
Helena Torsler, sjuksköterska på cancerfonden.
Trots alla positiva effekter av träningen är vården i Sverige långt ifrån i mål med att implementera träningen i cancerbehandlingen.
– Vi tycker att alla cancerpatienter i Sverige ska erbjudas, och uppmuntras att träna. Det går inte bara att säga att det går att träna med cancer. Patienterna måste också veta hur bra det är, säger Torsler.