"Mitt syfte är inte att träna för att kunna äta eller att träna för att bli smal utan för att prestera i min idrott", säger Lass-simmaren Emma Magnusson.
Lass-simmaren Emma Magnusson har växt upp i en familj som haft en hälsosam inställning både till kost och träning. Hon beskriver uppväxten med en nyttig och varierad kost med tydliga rutiner.
– Vi har inte varit fanatiska, man har kunnat unna sig också. Men vi har inte fått dricka läsk i veckorna och om vi ätit något onyttigare har det varit på lördagarna. Men jag tror mycket på att ha rutiner och äta bra mat, säger Magnusson och tar en paus innan hon fortsätter:
– Men kom någon hem med en bulle på en tisdag var det inte så att någon avstod. Men vi hade bra rutiner. Det är jag uppväxt med och det tycker också om att ha.
När Emma Magnusson tog beslutet att satsa mot den yttersta eliten för att försöka att ta en plats i landslaget bestämde hon och hennes tränare att de skulle ta hjälp av en kostrådgivare i den fortsatta satsningen. Med tanke på den höga träningsmängden Magnusson hade visade det sig också att hon åt för lite för att få ut maximalt av sin satsning.
– Jag fick registrera allt jag åt för att kostrådgivaren skulle kunna sammanfatta hur mycket jag fick i mig av allting. Det vi såg var att jag åt väldigt varierat, men att jag också fick i mig för lite av allt, berättar Magnusson.
Hon har aldrig haft några problem med ätstörningar, träningshets eller kroppsideal, däremot har hon haft problem med att hon inte känner av någon hunger. Och när hon inte varit hungrig har hon inte heller ätit.
– Jag har lärt mig att jag måste äta även fast jag inte är hungrig. Tränar jag två gånger om dagen så äter jag återhämtningsmål, ett mellanmål innan eller efter lunch och ytterligare något mellanmål precis innan jag går och lägger mig, förklarar Magnusson.
Är det någon myt om kost och träning som du lärt dig inte stämmer nu?
– Under uppväxten har jag fått lära mig att juice innehåller mycket socker och inte är supernyttigt. Men kollar man på mig som har problem med att få i mig tillräckligt så är juice ett jättebra komplement för att få i mig mycket kalorier utan att bli mätt. Jag har fått ett förändrat synsätt på energi. Till exempel en chokladbit efter träningen innehåller fett som kanske snarare är bra för mig än onyttigt.
Emma berättar att hon inför den här intervjun gjorde en internetsökning på "nyttig mat". Allt som då kom upp var recept på olika sallader och andra kalorifattiga måltider.
– Det kanske är på grund av att det finns ett samhällsproblem med övervikt och inaktivitet. Men jag har fått en förståelse för att det inte stämmer in på mig. Om du inte har problem med övervikt handlar det snarare om att ha en bra balans och få i dig all näring som du behöver, resonerar Magnusson.
Att äta bra och träna rätt och mycket är en förutsättning för att den elitsatsande simmaren ska nå sina mål. Samtidigt pressar sig ofta elitidrottare till den yttersta gränsen – och i vissa fall sker träningen trots skador eller känningar.
– Rent krasst är ju inte syftet med elitidrott att vara hälsosam. Syftet är att prestera. Det innebär att man prioriterar bort sin hälsa ibland och tränar fast man har ont och drar på sig skador. Ganska många inom simningen har problem med sina axlar och jag har problem med min ländrygg. Det är skador som jag inte hade haft om jag inte hållit på med en så hög träningsmängd och belastning. Sen har jag läst att psykisk ohälsa är överrepresenterat bland idrottare. På det sättet låter det inte heller så hälsosamt, säger Magnusson och tystnar.
Med tanke på det, anser du att elitdrott är hälsosamt?
– Tittar jag på mitt idrottande så har jag fått väldigt många nya vänner, jag har fått resa och uppleva saker, jag har lärt mig att ha disciplin och har fått med mig mycket bra saker genom min simning. Det är ju också hälsa. På grund av simningen kan det också vara så att jag förebyggt andra skador som jag hade dragit på mig om jag inte tränat. Det är svårt att veta, svarar Magnusson och tystnar innan hon fortsätter.
– Jag anser att elitidrottare är hälsosamma men att elitidrotten inte är hälsosam. Kollar man på mig och gör mätningar så har jag säkert bättre syreupptagningsförmåga, styrka och kondition än vad medelsvensken har. Sen äter och dricker jag säkert bättre också. Jag har en hälsosammare livsstil. Men tittar man på simningen i sig är den kanske inte hälsosam i den mängden jag tränar.
Träningshets och ätstörningar är ett problem i samhället men också inom idrottens värld. "Hela samhället har ett stort fokus på utseende och det ser man väldigt tydligt på sociala medier. Det har funnits ett skönhetsideal väldigt länge som säger att man ska vara smal. Främst unga tjejer känner nog att de inte duger", säger Emma Magnusson.