Kön till reparationstältet i Rök ringlade sig lång under Tjejvättern 2010. 525 cyklister fick punktering mellan Stocklycke och Rök sedan sabotörer slängt ut tusentals nubb på vägen.
1981: Den kanske mest omtalade Vätternrundan av dem alla och den har också fått namnet, skräckrundan. De som startade på kvällen fick tampas med vindar uppemot stormstyrka. Det kombinerat med hällregn, bitande kyla och snöbyar som vräkte in över cyklisterna. Nära 25 procent av de dryga 10 000 anmälda gav upp redan innan start. Av de 7700 tappra cyklister som gav sig av bröt 1255. Merparten av dem innan de kommit ner till Jönköping. Smått ironiskt slog vädret om på natten och de som startade framåt morgontimmarna fick en relativt behaglig runda. Men de kan för alltid åtnjuta andra Vätternrundacyklisters respekt genom att säga att de tog sig i mål 1981.
Sabotageåret 2010: Tjejvätterns 20-årsjubileum minns vi inte för att det var just jubileum. Istället är det minnet av tusentals nubb på vägen mellan Stocklycke och Rök vi fortfarande pratar om. Sabotaget såg till att 525 av de 5666 startande tjejerna fick punktering och det var fullständigt kaos kring reparationstältet i Rök. Vissa åkare tappade räkningen på hur många punkteringar de fick på sträckan. Som det inte var nog hade de haft tuff motvind ner till Omberg. Men trots sabotörer och vädermakter var det endast 155 cyklister som bröt. Girlpower kan man väl kalla det.
Hällregnet 1985: Hålls av många som tuffare än loppet 1981 och därmed det tuffaste i Vätternrundans historia. Regnet fullständigt vräkte ner över åkarna hela vägen runt. Att det var tufft bevisas av att det aldrig har varit så många som brutit som det var 1985. Hela 2476 cyklister gav upp i blötan. Fotograf Peter Jigerströms bild på den ensamma kvinnan i regnet säger egentligen allt om hur det var. Vi konstaterar att det inte var ett år för solskenscyklister.
Tjuvstarten 1978: Tjuvstarta när man ska cykla 30 mil hör inte till vanligheterna. Men 1978 drog en cyklist i första startgrupp iväg tre minuter före utsatt tid och fick med sig hela gruppen. Möjligen frös han och klarade inte att stå still längre. För kylan var bitande det här året. Till den grad att vattnet frös i åkarnas vattenflaskor.
De tragiska olycksåren 1978, 2002, 2003: Det kan inte sägas för många gånger. Sätt dig inte bakom ratten utan att ha vilat ut ordenligt efter målgång i Vätternrundan. 1978 satte sig en cyklist i bilen direkt efter målgång. I höjd med Medevi kör han på två cyklister varav den ena avlider. 2003 händer samma sak i Stora Forsa. Den gången är det en grupp cyklister som blir påkörda. En tysk man omkommer och två danskar skadas allvarligt. Året innan, 2002, krockar två cyklister på väg hem efter loppet med en lastbil söder om Vadstena. Båda omkommer. Olyckan sker bara några timmar efter att de gått i mål.
Vem kvinnan på bilden är förtäljer inte historien. Men bilden på henne berättar precis allt om hur det var att cykla Vätternrundan 1985.
Det blöta rekordåret 2012: Aldrig har så många, 23 307, varit anmälda till Vätternrundan. Dessutom var det året då den 500 000 starten i Vättternrundan genomfördes. Men de som körde, speciellt de som startade framåt morgontimmarna, minns nog mest det fem timmar långa hällregnet som fick hela 2250 cyklister att bryta. Näst flest i loppets historia.
Den långa natten 2021: Pandemin gjorde att Vätternrundan för första gången kördes i september. Åkarna fick en lång, lång höstnatt istället för en ljus sommarnatt. Tio timmar i mörker och kyla och dessutom på den 18 kilometer längre nya sträckningen. Ni som åkte då kan nog åtnjuta samma respekt som de som åkte 1981. I alla fall nästan, för ni slapp snön.
Följ hela vår Vätternrundabevakning på MVT.se. Där finns allt inför, under och efter loppet.