Trots regn på både sena lördagseftermiddagen och söndagens finalpass blev dragracingtävlingen, före detta Sko Uno Festival, numera Veidec Nitro Festival som vanligt välbesökt. Uppskattningsvis 25 000 människor kom för att se bilar och motorcyklar av häftigaste slag göra upp på stripen.
Hemmahoppet Mikael Kågered från Värna utanför Linköping var förstås en av dem som ville åka fort.
I värstingklassen Top Fuel där dock hans bil bara lade av i kvartsfinalen mot Susanne Callin. Callin vars bil senare blev till ett eldklot i semifinalen mot dansken Kim Reymond. Men Callin klarade sig oskadd.
Kågered om tävlingen:
-- Det kunde inte ha gått sämre. Man vill ju så gärna visa hemmapubliken vad man kan. Jag hade ju racet. Tog starten och allt såg så bra ut. Men så här är det i den här sporten, förra helgen hade jag flax. Nu är det bara att skruva och se fram mot nästa helg då det är ny tävling i Norge.
Niclas Andersson i Mikael Kågereds team kom ingenstans när han skulle köra mot Ulf Leanders i elimineringsrond 1. Ett oljeläckage förstörde hans möjligheter i Top Methanol Funny Car.
De finaler som inte kördes nu på Mantorp kommer antagligen att köras i Norge kommande helg.
-- Det pratas om det nu i alla fall, sa Christer Jacobs från Teckomatorp i Skåne.
Jacobs var en av många som körde bra och som hade rätta flytet på Mantorp. Och så hade han ju bra hjälp i serviceteamet, förstås. Förutom fyra egna mekaniker hade han hjälp av ett gäng från Linköping och Team Österlund motorsport.
Linköpingsföretaget sponsrar Jacobs och innehöll på Mantorp Niklas Österlund, Rikard Tilly, Niklas sambo Tina Johansson som skötte markservicen, Niklas syster Camilla, och Hanna Didriksson.
De båda senares uppgifter i teamet var lite oklara och framkallade en del leenden vid förfrågan.
-- Jaa, sa Camilla och skrattade, vi gör lite av varje, delar ut reklamblad och så. Vi ska väl vara lite dragplåster.
Locka folk till depån och teamet, bara med sin skönhet, vill säga. Hanna var med för första gången, och långt från van vid motortävlingar.
-- Det är annorlunda, väldigt högljutt. Jag har aldrig varit här tidigare, och skulle nog inte gå och titta annars. Men nu när jag är här så är klart att jag känner för teamet och bilen och vill att det ska gå bra.
Hanna är inte bilsportintresserad alls, till skillnad från Camilla.
-- Min pappa hade bilverkstad, och min brorsa Niklas har kört banracing, så jag har vant mig med åren, sa Camilla.
Och gift sig med en rallyförare, Patrik Malteskog.
För teamet blev det en ganska svettig söndag. Ja, lördag också. Men söndagen var värre. Särskilt efter semifinalen då det blev något fel på bromsfallskärmarna på Christer Jacobs bil som efter en resa på 6,47 sekunder inte stannade riktigt där den skulle utan fortsatte ut i lecagruset efter stripen.
-- När vi kom bort för att ta emot Christer så var det bara den andra bilen som kom, då kändes det väldigt olustigt. Och sen fick vi se att Christers bil satt fast, nedsjunken i gruset. Då kändes det också i magen, sa Camilla Malteskog.
Och i depån blev det ståhej när bilen väl dragits upp.
-- Nu måste vi samla krafterna och rensa bilen, och det fort. Vi har bara en timme och tjugo minuter på oss, när Christer kommer gäller det att alla vet vad de ska göra, sa Tina Johansson.
Det visste de.
Sammanbitet jobbade teamet vidare. Fronten lappades ihop, motorn plockades isär, hela bilen dammsögs, och ur alla vinklar och vrår, gömslen och hålor, trillade det lecakulor. Tina borstade ihop dem till en hög och sa:
-- De kan jag ta hem och ha till blommorna.
Sen rullade de fram bilen för start.
Då kom regnet.