Eva har själv ridit och haft egen häst. Hon vet hur viktigt det var för henne och hur roligt hon hade. Nu vill hon gärna hjälpa dottern Amelie till liknande upplevelser.
Det gör hon genom att efter sitt arbete som lärare skjutsa Amelie till och från träningen och genom att vara med på tävlingar som skötare och stöd och det är Eva som sköter alla tävlingsanmälningar.
Men all tid och alla pengar? På ett år rör det sig om många timmar och mycket pengar?
-- Vi har levt med det här ett par år nu så för oss är det inget konstigt. Men utan familjen Norling skulle vi aldrig kunna hålla på så här. Vi tycker att vi har det förmånligt, säger Eva.
För det är familjen Norling på Tollstad källgård i Östra Tollstad som äger hästarna som Amelie rider och tränar. Amelie hjälper familjen att rida in ponnyhästar. Norlings håller med hästar, stall, foder, veterinär- och hovslagarkostnader. Axén-Björk betalar alla tävlings- och transportkostnader.
-- Det är dyrt att ha egna djur, och svårt också när man lever så inrutat som vi gör, men nu har vi chansen att träffa djur ändå och på gården finns även hundar och katter, säger Eva Axén som inte tycker att det är bortkastad tid hon lägger ner på Amelies ridning eller de andra barnens idrott.
-- Absolut inte. När man är ledare i idrott som ens barn håller på med så är man ju med sina barn. Det kan aldrig vara bortkastad tid. Det är bara roligt att få dela barnens tid så länge man får. En dag vill de kanske inte att man ska vara med längre.
Eva säger att det underlättar betydligt att hon och maken Thomas är överens om det liv de valt att leva.
-- Vi är lika idrottstokiga båda två och vi har själva valt det här livet. Men vi vill ha det så. Vi får så mycket tillbaka, och de andra barnen har heller aldrig klagat över att vi lägger så och så mycket på Amelies ridning. Och vi har ju tid för dem också. Vi är båda ledare i handboll, till exempel.
Under året har familjen köpt ridutrustning för 5 500 kronor och betalat 26 500 kronor i avgifter i samband med ridning. Det är avgifter i samband med tävlingar, start- och anmälningsavgifter, stallhyra, transportkostnader, och logi.
Och utrustningsmässigt då, vad har familjen köpt? Till vem, Amelie eller hästen?
-- Både och faktiskt. Ett regntäcke har vi köpt till hästen, men sen har Amelie varit så duktig också och vunnit ett par täcken. Ett eget träns har hon köpt, då vet hon var hon har det.
(Träns - huvudlag med tyglar, nackrem, käkrem, pannband, nosrem, sidstycken.)
Dessutom har Amelie vunnit prispengar. Pengar som mestadels gått tillbaka till föräldrarna eftersom det är de som bekostar hennes ridning. Men lite har gått till inköp av ridgrejer.
Men det är inte allt som köps. Då skulle inte familjen ha råd.
-- Amelie har fått ärva en hel del kläder av kompisar, av mig, och av familjen Norling.
12-åriga Amelie då? Vad säger hon? Hur orkar hon lägga ner så mycket tid på ridsport?
-- För att det är så himla kul.
Räknat på årsbasis lägger hon en fjärdedel av sitt liv åt ridsport. 2 065 timmar, varav 1 880 som renodlade hästtimmar, 165 timmar som restid till och från träningar, lektioner, och tävlingar, och även 21 timmar som funktionär.
Det finns dagar, särskilt lördagar och söndagar som hon ägnar helt åt sin älsklingssport. Då kan hon vara både 11, 12, eller 13 timmar ute på gården i Östra Tollstad och är hon ledig från skolan övernattar hon ibland på gården.
Skolan då, är du inte trött i skolan?
-- Jo, ibland, mest på måndagar. Vanliga kvällar i veckan så är jag ju inte i stallet så länge och har vi prov dagen därpå så rider jag bara en häst.
Normalt rider hon två varje dag efter skolan och är i stallet eller i närheten av Tollstad källgård ungefär fyra timmar där hon sköter och utbildar flera ponnyhästar.
-- Vi kan inte ha det bättre än vi har med ridningen. Amelie lär sig massor genom att rida på flera hästar, säger Eva.
I och med att hon gör det så blir det heller inte lika ledsamt för henne när det är dags för familjen Norling att sälja hästarna.
-- Det skulle kännas mycket mer om man bara hade en enda häst att tänka på, säger Amelie.
Det är ridning, skola, och sömn som gäller för Amelie. Så mycket annat hinner hon inte med. Läxläsning, förstås. Hon är ganska bra i skolan.
-- Så där.
Idrotten är roligaste ämnet, fattas bara när man tillhör en idrottsfamilj, och därefter kommer matematik. Men ingenting går förstås upp mot ridning. Ett intresse och en sport som Amelie Axén vill hålla på med så länge hon kan. Och hon har en dröm.
-- Att en dag få rida världs- cupen.
Kanske når hon drömmen en dag. Men det är långt, mycket långt, dit och vägen är kantad av höga, ekonomiska hinder. Frågan är hur länge mamma och pappa har råd och tid att stötta henne.