Sedan 16 års ålder har 29-årige Adielsson plågats av värk i ena höften efter en trafikolycka. En värk som tilltagit med åren och som till slut blev närmast outhärdlig. En operation var ett måste. Och i mitten av januari opererades han i Landskrona.
I onsdags var de senaste årens kuskchampion på besök på Mantorptravet som föreläsare hos Östgöra Travhästägareförening tillsammans med sin pappa Hans, travtränare på Jägersro.
-- Läkningen har gått bra. Jag har ont nu också, men det känns bättre i höften. Jag har just pratat med min läkare och jag tror att jag kan köra lopp om tidigast sex veckor. De närmaste tre, fyra veckorna blir väldigt betydelsefulla och avgörande för utvecklingen, sa Erik Adielsson.
Det här året räknar han som ett nästan förlorat år. Halva året går ju åt till att komma tillbaka efter operationen. Och någon målsättning att bli svensk champion igen har han inte. Inte i år.
-- Jag vet inte hur upplägget blir, hur jag kommer att tävla. Men de andra kuskarna är ju så långt före mig redan så championatet är inte att tänka på.
Har du andra stora mål redan i år?
-- Nej. Det är ju stor risk att jag tappat mycket när jag inte kunnat träna och tävla. Det finns många andra som tappat mycket när de varit borta lång tid.
Erik Adielsson är catchdriver, det vill säga, han tränar inte hästarna själv, utan kör bara. Vilket inte så bara. Han har minsann haft fullt upp.
-- Jag tävlade 300 dagar förra året och hade 300 resdagar.
Det betyder många, många tusen mil i bil och sena kvällar och tidiga morgnar.
Normal tävlingsdos per vecka ligger på fem, sex dagar. Under 2003 gjorde han 1 713 starter och tog 331 segrar. Det betyder en segerprocent på 19,32. Imponerande.
Som catchdriver säger han sig ha det bättre än tränarna.
-- Ja, det är inte lika slitsamt. Och jag har fått köra fina hästar och det fick jag göra tidigt.
Som liten var han inte särskilt hästintresserad. Det intresset vaknade när han var i moped- åldern.
-- Det var i samband med att pappa gick över från galopphästar till travhästar. I den vevan fick jag ett kraftigt sug för travsporten. Och redan 1993, som 19-åring, körde jag 50 lopp. Och jag fick köra stora lopp. I januari 94 vann jag mitt första V75-lopp.
På den tiden jobbade han också i stallet.
Det behöver han inte göra i dag.
-- Jag kände redan på sommaren 95 att jag inte pallade mer. Jag behövde mer tid för att vila mig och hjälpte till allt mindre i stallet.
1997 började han enbart köra. Och han har kört så bra att han jobbat sig upp till att bli bland de allra bästa kuskarna. Till och med bäst.
-- Men jag tycker att kuskarna får för mycket uppmärksamhet. Vi får för mycket ros när det går bra, och för mycket ris när det går dåligt. Tränarna borde få lika stor uppmärksamhet. Det borde finnas en särskild tränarliga, precis som det finns kuskliga. Travronden har ju börjat införa en sån lista, det tycker jag är bra.
Erik Adielsson har en rörelse ihop med sin pappa Hans. Och det är Hans som tränar hästarna.
-- I princip tränar han alla 60 hästarna i stallet. Och de är stommen i kuskrörelsen också.
Men Erik har också haft ett minst sagt givande samarbete med tränaren Kari Lähdekorpi. Av Eriks 37 V75-vinnare under 2003 tränade Lähdekorpi 16.
Östgöta Travhästägareförening ville veta en hel del om både Hans och Erik Adielssons verksamhet. Och hade frågor, förstås. Om spödrivning, till exempel.
-- Det ser mycket värre ut än det är. Jag är en stor djurvän och skulle aldrig spöa en häst så den skulle må illa av det och det tror jag gäller för de allra flesta inom travet. Det har blivit en höna av en fjäder om användandet av spö. Vi har ju dessutom tömmarna att hålla reda på och kan inte slå. Det är nog värre i galopp, tror jag, sa Erik.
De tre senaste årens kuskchampion berättade också att han ibland kände sig rädd ute på landets travbanor.
-- Om Örjan Kihlström kör fyra centimeter bredvid så blir man inte rädd. Han har full kontroll på vad han gör. Men med yngre och oerfarna kuskar bredvid sig kan jag bli livrädd. Det finns hästar också som jag inte vill köra. Jag har nog blivit fegare med åren.
Erik Adielsson fick också en fråga om hur han kör.
-- När jag kommer in efter ett lopp kan jag inte säga hur jag kört. Det mesta går på instinkt.
Hans Adielsson vet dock hur sonen Erik kör.
-- Han har snabbhet, reflexer, hästförståelse, allt.
Därför är Erik Adielsson bäst.
Om några månader kan han visa det igen.