Nervös premiär för lillebror

Att träna är en sak, att tävla en helt annan. Det märkte nioåriga Samuel Viveland i helgen.-- Det är stor skillnad. Jag var mycket nervös, säger Linköpingskillen.

Samuel Viveland spelade sin första tävling i helgen. Nervöst, men han kan tänka sig att göra det igen.      Bild: TORD OLSSON

Samuel Viveland spelade sin första tävling i helgen. Nervöst, men han kan tänka sig att göra det igen. Bild: TORD OLSSON

Foto:

MALMSLÄTT2004-02-10 06:27

-- Jag trodde jag skulle förlora, förklarar han nervositeten.

Det gjorde han visserligen, men han upptäckte också en viktig sak.

-- Det gjorde inte så mycket.

Men mycket är svårt i badminton. I alla fall om man är nybörjare. Att slå tillräckligt långa servar exempelvis.

-- Men när man inte servar kan man skjuta kort, berättar Samuel, som enligt storebror Ludvig är bra på stoppbollar.

Svårigheterna med badminton är många.

-- När motståndaren skjuter långa bollar, säger Samuel och lägger snabbt till:

-- Och när de skjuter korta.

Nioåringen väntar på sin andra match för dagen och i livet. Han är lite mindre nervös än i inför första matchen, men det känns i magen.

-- Lite pirrigt. Hon ser bra ut, säger han och när han ser sin motståndare Michaela Karlsson, Ljungsbro, värma upp.

Han har rätt. Michaela, som tävlat förut och spelat ett par år, är bra på det mesta. Hon växlar långa och korta bollar och är bra på stoppbollar. Samuel tar istället sina poäng när han får ner bollar långt bakom Michaela.

När vi följer deras match på bana fyra i Kärnahallen förstår vi vad Samuel menar med att det är svårt att hålla reda på allt.

Bara att välja rätt serveruta och vilka linjer som gäller för om bollen är ute är svårt. Då är det bra att storebror Ludvig är siffervändare. Han ger lite råd under matchen.

Prova fler gånger

Storebröderna Gustav, 13 år, och Ludvig, 15 år, har lockat Samuel att börja med badminton.

-- Jag och en kompis provade när vi gick i trean. Han tyckte det var tråkigt, men jag fortsatte, berättar Ludvig.

Han föll för de tekniska och snabba spelet och de svåra slagen som badminton bjuder på. Han varnar dock för att bara testa badminton en gång.

-- De flesta tycker det är tråkligt i början. Men det blir roligare och roligare ju längre man spelar, säger Ludvig.

Ludvig är för bra för att delta i lördagens tävling, men Gustav fanns med och gjorde sin tredje tävling.

Pappa Peter Viveland fanns också med som siffervändare. Han spelar inte mycket, och när han gör det har han inte en chans mot Ludvig.

-- Senast vi spela fick jag . . , börjar Peter.

-- ... du inga poäng alls, fyller Ludvig i.

-- Jag brukar skylla på glasögonen att jag inte ser så bra, förklarar Peter, som mer riktar in sig på att träna till Vasaloppet.

"På dekis"

Linköpingsföreningen BMK Göta anordnade för första gången Grundslaget, en nybörjartävling för spelare utan licens. Förutom arrangörsklubben hade även Ljungsbro, Norrköping och Nyköping spelare på plats.

-- Nybörjartävlingen är viktig inte bara för vår klubb, utan överhuvudtaget för att öka tävlingsintresset inom badminton, säger Henrik Rönnberg, som är spelande tränare i BMK Götas division 1-lag.

Att 40 deltagare dök upp var ungefär vad Göta räknat med, men Rönnberg hade gärna sett fler.

-- Badmintonen är på dekis. Det är bara tre klubbar som har skaplig verksamhet i Östergtöland. Vi skulle kunna ha bättre verksamhet om vi hade hallar.

Klubbarna har svårt att hitta ledare också. Mest bredd på verksamheten i länet har just arrangörsklubben. I Göta har lag både i division 1, 2 och 4, samt ungdomar i träning.

-- Vi har alltid som mål att vara med och kriga i topp av ettan. Men vi har inte resurser att gå till elitserien, varken hall- eller spelarmässigt, säger Rönnberg.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!