Utslitna knän med korsbandsskador blir allt vanligare bland elitidrottare och det är skador som går allt längre ner i åldrarna, visar doktoranden i ortopedi Richard Frobell vid Lunds universitet.
Ett exempel i Frobells forskning är elitgymnaster från GF Lings seniortrupp som hårdtränade inför EM 2006, skriver Upsala Nya tidning (UNT). Träningen gav gott resultatet och flickorna nådde en meriterande femteplats.
Men priset för gymnasternas prestation blev högt. Sex av dem skadade sig allvarligt antingen före eller under EM och de är ännu inte åter i full aktivitet.
Vid 26-30 års ålder har flickorna knän som en 65-åring, säger Frobell till UNT.
Varför sådana här skador blivit vanligare bland unga idrottare är oklart. Men varannan till en tredjedel av dem som skadar korsbanden har fått artros 10-15 år senare.
Hård, ensidig träning utan tillräckliga pauser kan förklara skador. Och just EM-truppen tränade i princip varje dag de sista veckorna före tävlingen 2006. I uppladdningen före EM hade den tränat tolv timmar i veckan, fördelat på fyra pass. Dessutom deltog truppen i SM samma sommar.
Människokroppen är byggd för ett mycket rörligt liv sedan stenåldern. Den kan alltså tränas hårt bara den får återhämta sig. Men att köra så enformig träning under så lång tid som gymnasterna gjorde är inte att rekommendera, förklarar Forbell.