Jämställdhet ger fler guldn Av Sveriges aktiva idrottare är 37 procent kvinnor.

Pärson, Klüft, Bergqvist, Kallur, Igelström, Sörenstam -- de svenska idrottskvinnorna stormar fram i de internationella resultatlistorna.Mycket talar för att det är målmedvetet jämställdhetsarbete som ligger bakom framgångarna.

Luleå (TT)2003-03-08 04:05

-- Definitivt. Det är nästan 30 års jämställdhetsarbete som har gett resultat, säger Susanne Ljunglöf som arbetar med jämställdhetsfrågor vid Riksidrottsförbundet (RF).

Antalet kvinnor som idrottar har ökat dramatiskt sedan 70-talet, vi har fått in många före detta idrottskvinnor i beslutande organ som vurmar för sina idrotter, och det har gett effekt. Bredd ger elit, säger hon.

Några undersökningar som med siffror kan bekräfta kopplingen finns dock inte.

Omkring 1,2 miljoner kvinnor är i dag aktiva inom olika idrotter, en ökning med omkring 50 procent jämfört med 1977, då siffran var 800 000. Jämsides med ökningen införde flera specialförbund inom Riksidrottsförbundet SM-tävlingar för kvinnor.

Mellan 1973 och 1994 tillkom 15 SM för kvinnor. Det ökade mediernas intresse för kvinnoidrotten, vilket i sin tur stimulerade aktiva och sponsorer.

Samtidigt har medvetenheten bland ledarna ökat om att träningsuppläggen ibland måste varieras beroende på kön, och att kvinnor delvis talar ett annat språk än män. Det har bland annat Hans Chrunak, simlandslagets framgångsrike tidigare förbundskapten vittnat om.

Det första handlingsprogrammet för kvinnlig idrott antogs 1977 av RF, 1989 antogs den första jämställdhetsplanen. Målet var bland annat att ge kvinnor och män lika stort inflytande i beslutande organ.

Sedan dess har andelen kvinnor i specialförbundens styrelser fördubblats, till 27 procent. Bland ledamöter under 40 år är kvinnornas andel 40 procent.

De stora svenska kvinnliga sportframgångarna har kommit nästan uteslutande i individuella grenar. Susanne Ljunglöf hoppas på genombrott också för de kvinnliga lagsporterna i framtiden.

-- I medierna syns de manliga lagidrotterna mer. Lagidrotten präglas av en manlig norm, av tradition, säger hon.

Vad kan göras för att bryta den?

-- Det handlar om synen på aktivitet. I ishockey ska man vara tuff och hård, och det anses inte passa för tjejer. Men nästa steg måste vara att göra det godtagbart att välja det man verkligen är intresserad av. Killar ska kunna välja konståkning, tjejer ishockey, säger Ljunglöf.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!