Tempot är högt. Skognisslet likaså. Fjäderbollar viner genom luften.
Det är Cloettasmashen. 82 spelare. 190 matcher. Från morgon till kväll. Hela helgen.
Det sprids en känsla av samhörighet och glädje.
Det pratas här och där. Om nästa match eller om helt andra saker.
Föräldrar och ungdomar om vartannat i en härlig blandning.
Det var länge sedan Cloettasmashen samlade så många deltagare och åskådare.
Det gläder Hans Mattson tävlingsledare och ungdomstränare i hemmaklubben Ljungsbro BMK.
-- Vi har upplevt ett uppsving vad det gäller intresset för sporten. De senaste åren har Ljungsbro BMK tagit emot 40--50 nya ungdomar varje år.
Klubben kan inte växa sig mycket större än vad den är nu med sina 200 medlemmar.
Det är få klubbar i Sverige som kan skryta med en liknande tillströmning av nya spelare.
Han förklarar varför man lyckats så bra i Ljungsbro BMK.
-- Ända sedan 1969 har klubben kommit ut till skolorna och visat upp sporten. Ungefär samtidigt grundades idén om att låta badmintonspelet kombineras med en social verksamhet.
-- Det viktigaste är att vi har roligt tillsammans. Det är så mycket här i världen som kan vara tråkigt och då måste idrotten vara rolig. Därför har vi 10 procent spel och 90 procent social verksamhet.
Vad kan det innebära?
-- Vi anordnar kringaktiviteter och försöker engagera hela familjen. Föräldrar ska vara med i träning och tävling.
På tävlingar som Cloettasmashen umgås familjer och ungdomar med varandra över klubbgränserna. Det blir som ett sätt att leva. Med glädjen i fokus.
Samtidigt brinner Mattsson och hans badmintonvänner för att få folk och förstå att badminton är en krävande men hälsosam sport för hela familjen. Att tala om badminton som en lat lek är som att svära i kyrkan.
-- När jag är ute i skolorna och visar upp sporten vill jag få dem att förstå att det är svårt att hitta en mer krävande sport.
-- För många är detta inte en sport, men jag brukar säga att för att bli en bra badmintonspelare bör man vara en kombination av sprinter, maratonlöpare och schackspelare.
Han får medhåll av Annelie Westerberg, 17 år, från Ljungsbro BMK.
-- Jag blir arg på dem som säger att badminton bara är en lat lek. De som säger så vet inte vad de talar om. Det är inte bara att slå bollen hur som helst över ett nät. Du måste tänka, samtidigt som du är snabb och uthållig, tillägger hon bestämt.
Hon har hållit på med sporten sedan barnsben och förklarar varför:
-- Det är roligt att kombinera motion med att träffa kompisar. Vi har så roligt ihop när vi träffas, säger hon med ett stort leende på läpparna.
Andra spelare som till exempel 15-åringarna Björn Kloow och Fredrik Ahlström från Ljungsbro BMK lyfter också fram sportens sociala del, möjligheten till omväxling och motion.
-- Badminton är en kul sport för att man både kan spela själv och tillsammans med någon annan, menar Fredrik Ahlström
-- Om man förlorar i singel är det ju kul att kunna spela dubbel i stället.
Ahlström och Kloow har spelat dubbel ihop under ett par år.
-- Vi kompletterar varandra bra.
-- Ja, Björn är bättre på att smasha och jag är lite bättre på att serva, menar Fredrik.
Hur långt kan det räcka i den här turneringen ?
-- Det kan räcka långt säger han och tittar på spelschemat som sitter upphängt utanför planen.
Om ni inte vinner då?
-- Ja, ingen sport är ju på dödligt allvar så det är lugnt ändå. Huvudsaken vi har kul och får motion, tycker Fredrik.
Och fortsätter småprata med några andra spelare.
Klockan är halv ett på dagen.
Nästa match för Fredrik och Björn är inte förrän om några timmar.
Och de spelar den sista sent på kvällen.
Det blir ännu en lång dag.
Men en rolig sådan.
Och det är ju det viktigaste.
En artikelserie med anledning av Riksidrottsförbundet 100-årsjubileum där alla 67 RF-idrotterna presenteras.