I en öppenhjärtig intervju med Corren berättar Sonny Östermark om det som drabbar allt fler människor i dag.
Utbrändhet.
-- Jag var inte kaxig, det kan jag säga. När kroppen säger ifrån på det viset lyssnar man. Det var det absolut värsta jag har varit med om i mitt liv, berättar stockholmaren när vi träffar honom i sporthallens cafeteria innan måndagskvällens träning.
Så sakteliga är han på väg tillbaka till handbollen, de senaste matcherna har han gjort inhopp och fått känna på tempot.
-- Jag skyndar långsamt. Har man gjort fyra träningar på en och en halv månad har man en bit kvar till formen. Men ge mig lite tid till så ska jag nog hitta känslan igen, säger Sonny Östermark.
Redan vid 20 års ålder sa hans kropp ifrån av det höga tempot som präglade hans vardag. Jobbet på ett telemarketingföretag var stressigt och pressande, handbollen tog massor av tid och dessutom slarvade han ofta med kosten.
-- Jag steg upp på morgonen, gick direkt till jobbet och satt i telefon hela dagarna, sedan direkt till träningen och sen hem. När och hur jag åt var inte så viktigt, men jag tänkte att så gör väl alla andra. På träningen kunde jag fråga lagkompisar om de skulle äta middag, vilket är självklart att man gör. Men det var det inte för mig just då.
Dessutom var omställningen från Stockholm till Linköping större än han kunde ana.
-- Det kom som en chock. Från att bott hemma satte jag mig i en egen lägenhet där jag var tvungen att fixa allt själv. Helt plötsligt hade jag räkningar på 10 000 som skulle betalas och allt det där blev för mycket för mig. Jag var inte beredd på att få ta hand om mig själv helt och hållet, säger Sonny Östermark.
Alla nyss nämnda orsaker bidrog till att han en dag mådde så dåligt att han trodde han skulle dö.
-- Det var första måndagen i december och jag satt på jobbet. Sedan några veckor tillbaka hade jag haft oregelbundna hjärtslag, men jag tänkte att så har väl alla någon gång. Men den måndagen var annorlunda, jag fick hjärtklappning och det började sticka i överläppen. Jag drabbades av en panikattack och var tvungen att gå hem från jobbet omedelbart, säger Östermark och fortsätter:
-- Jag fick vara hemma hos Anders (Boqvist, RP-målvakt) som såg till mig hela tiden. Jag var skitnojig, när man får hjärtklappning på det där viset tror man att man ska dö.
Han gick till en läkare som konstaterade att han var totalt slutkörd i kroppen. Det fick 20-åringen att besöka familjemedlemmar i Stockholm och i Norrland för att vila upp sig, och han lade om sina rutiner totalt.
-- Hälsan måste gå före allt annat, så nu tar jag hand om mig själv på ett annat sätt än tidigare. Jag sa upp mig från jobbet, att sälja si och så många abonnemang om dagen är inget för mig. Nu söker jag jobb som gympalärare, ett jobb jag trivdes med i Stockholm. Jag äter numera alltid frukost, lunch och middag, och är ofta ute och springer på morgonen.
Hur mår du nu?
-- Jag har inga problem, man får inte tänka på det för mycket. Det gäller att återgå till sitt vanliga liv, förutom de saker som gjorde att jag mådde dåligt.
För utomstående var Östermarks frånvaro under december märklig, speciellt med tanke på hans succéfyllda höst. Ex-djurgårdaren kom till RP som ett relativt oprövat kort, men visade sig snabbt besitta stora kvalitéer som framför allt snabb kontringsspelare på kanten.
-- Det gick kanonbra både för mig och laget. Vi är ett skönt gäng som håller ihop även utanför handbollen. När jag kom hit trodde jag inte att det skulle gå så här bra. Och när det går bra får jag bra självförtroende.
Efter snack med Fredrik Caesar, RP-spelare med ett halvår bakom sig i Djurgården, bestämde sig han och klubbkompisen Anders Boqvist för att flytta till Linköping och spela i division 1.
Det ångrar han inte i dag.
-- Hellre att jag spelare mycket i division 1 än fem minuter i elitserien, säger Sonny Östermark, som bara gjorde sporadiska inhopp i Djurgården.
I RP har det gått spikrakt uppåt, och nu ser han inga hinder på vad laget kan klara av.
-- Vi ska vara med och kriga om förstaplatsen, helt klart. Vi har haft lite problem med försvaret, men en sån som Mattias Gustavsson har lyft sig nåt fruktansvärt på sistone.
Derbyt mot Mantorp, känns det speciellt även för dig som inte är östgöte?
-- Absolut, det är de roligaste matcherna på hela säsongen. Vi är inte vänner på plan direkt, det är ingen match man vill förlora.
När han själv kan gå för fullt vet han inte.
-- Läkarna har sagt att jag ska träna, sen får vi se när jag är i tillräckligt bra form för att spela en hel match.
Antal mål den här säsongen: 75 på 16 matcher. Det ger ett snitt på 4,7.