Oj, vad jag kommer sakna Usain Bolt den dag han lämnar löparbanorna. Ingen har någonsin ägt friidrottsarenorna som han, ingen har delat med sig så mycket av sig själv till fansen, som han.
Ingen har ställt upp på så många selfie-bilder som han.
En stjärna av sin tid, är vad han är Bolt och jag har svårt att föreställa mig ett friidrottsmästerskap utan honom i framtiden.
Han säger att VM nästa år blir hans avsked, så vi får passa på och njuta ett sista år av tidernas störste friidrottsstjärna.
Rio-OS inleddes som hans två tidigare OS med guld på 100 meter. En distans där de flesta kämpar sig fram med råstyrka, men där Bolt flyter fram vackert och avslappnat som vore det jogging. Carl Lewis hade också ett avslappnat löpsteg på sin tid, då han tog nio OS-guld och åtta VM-guld 1983–1996 (varav längdhoppsguld i fyra raka OS), men ändå inte som Bolt.
Fortsätter det som i Peking och London så tar jamaicanen guld även på 200 meter och 4 x 100 meter. Efter söndagens uppvisning, inte minst efter loppet då Bolt lekte med OS-stadions publik, så hoppas jag det blir så.
En särklassig mästare värd att hyllas.
Lika värd var Justin Gatlin de burop han fick vid presentationen inför 100-metersfinalen. Hur smärtsamt det än må vara för människan Justin Gatlin så är det ett hälsotecken för idrotten att publiken visar sitt missnöje mot fuskarna.
Det ska kännas att man är en fuskare.
När det kommer till avancerad dopning, som exempelvis anabola steroider och bloddopning, så önskar jag att idrotten inför livstids avstängning. I väntan på det är vi många som tänker en gång fuskare, alltid fuskare.
Har du en gång byggt upp din kropp med otillåtna medel så är det stor sannolikhet att du har nytta av det resten av karriären, då är livstidsavstängning det enda rätta.
Tyvärr fungerar det inte så, tyvärr kommer de tillbaka gång på gång, fuskarna, och svärtar ner idrotten.
Många har tröttnat, det är uppenbart när man hör buropen i Rio för fuskare som Gatlin (avstängd 2006–2010) och simmerskan Julia Jefimova (avstängd 2013–2015).
Det får aldrig bli en häxjakt, ingen omänsklig förföljelse som den vi sett i många år mot Carl Lewis antagonist Ben Johnson, efter att han ertappats dopad efter segern på 100 meter i OS i Söul 1988.
Men att publiken applåderar, jublar och buar på arenorna är mycket av idrottens nerv
Utan det skulle leken snabbt ointressant.