Här är beskedet om alla hallbyggen

Föreningarna i Linköping skriker efter flera hallar och kommunen hör deras rop. Det jobbas för fullt bakom kulisserna med olika hallbyggen, men många tycker att det går för långsamt. Ett bygge som gått långsammare än vad kultur- och fritidsnämnden hoppats på är hallen vid Vist skola i Sturefors. Där är förhoppningen att det ska byggas en fullstor hall med tillhörande bibliotek.

– Där har det blivit överklaganden vilket gjort att det blivit en långsam process med arkeologiska lämningar och kulturmiljö att ta hänsyn till. Det har varit många detaljer som tagit tid. Samtidigt kom också överklagandet från boenden i närområdet som inte vill ha någon hall där alls. Jag kan bli lite ledsen över att till exempel deras utsikt är viktigare än att alla barn ska ha någonstans att idrotta, säger kultur- och fritidsnämndens ordförande Cecilia Gyllenberg Bergfasth (MP).

Samtidigt som arbetet med hallen vid Vist skola startade började arbetet med Vasahallen. Där har i stället processen gått smärtfritt framåt.

– Vi hade tur. Vi ägde marken och kunde snabbt få bygglov samtidigt som skolorna sa ”äntligen, bygg fort”. Därför gick allting på räls. Det är en dröm som går i uppfyllelse, säger Gyllenberg Bergfasth och fortsätter:

– Vi vet att hallarna vid skolorna inte räcker till. "Berzan" var nästan färdigbyggd och vi insåg att vi skulle kunna bygga på ett par idrottshallar på den nuvarande Vasahallen. Då tittade vi på vad för behov som fanns och insåg att det var ett bra läge för att fixa en ordentlig hall för parasport.

En annan sport som kommit i kläm på grund av hallbristen är gymnastiken. Där har kommunen också sett att det står drygt 200 barn i kö som vill utöva idrotten – men som inte har haft möjlighet till det.

– När de håller på med truppgymnastik behöver de ta sats för att göra de där supervolterna. Nu har de fått börja i trappan och springa hela vägen in i hallen. Det är inte så himla bra. Därför anpassade vi den andra hallen som byggs i Vasahallen till gymnastiken. Men sedan kommer båda hallarna att kunna nyttjas av alla idrotter, förutom handbollen, på grund av klistret.

En till förändring som kommer ske är att Wahlbeckshallen i Ryd inte kommer innehålla en stor konstgräsplan i framtiden. Problemet där är att hallen endast används fyra månader om året. I stället kommer den byggas om – till tre fullstora hallar. Konstgräsplanen som ligger utanför kommer sedan att kompletteras med en airdome, som kan liknas vid ett luftfyllt tält över planen.

– Det är lite vansinne att Wahlbeckshallen står tom i åtta månader. Ingen vill vara där när det är fint väder. Då är det bättre att ha en airdome som man kan ha när det är dåligt väder och ta ner den under sommaren.

En idrottsförening som drivit frågan hårt om idrottshallar är Linköping IBK. Vid flertalet tillfällen har klubben gjort anspråk på fler hallar och även velat bygga en egen hall som är anpassad för innebandyn.

– Stoppet kom i att vi som kommun inte bygger en hall endast för en idrott, för om tio år kanske den idrotten är omodern. Det som hände var att Botrygg sa att de kunde bygga en innebandyhall, men bara om kommunen skulle gå in och betala hyran. Men då sa vi nej. Vi går inte in som garant på det sättet utan bygger vi så går vi den vanliga vägen. Botrygg hade kunnat strunta i det och litat på att innebandyn skulle vara där för alltid och betala. Men inte ens byggföretagen anser att det är en lönsam eller trygg affär. Vi kan inte bygga specifikt för en förening utan vi måste se till alla idrotter, förklarar Gyllenberg Bergfasth.

Däremot har ordföranden själv ett förslag som skulle gynna fler idrotter: Att idrotterna växlar hallar. Till exempel behöver inte innebandyn ha tillgång till Sporthallen mer än vid matchdagar och där borde Wahlbeckshallen vara en perfekt plats för dem att hållas efter ombyggnationen. Då skulle idrotter som behöver den höga takhöjden som Sporthallen har – till exempel gymnastik, cheerleading, volleyboll och drill – kunna vara där i stället.

–  Sporthallen är den enda hallen som vi har där det är 15 meter i takhöjd och det går att utöva de här idrotterna utan att vara orolig för att något ska fastna i taket, säger Cecilia och skrattar.

Men Sporthallen är ju ganska nedgången. Hur ser planen ut där?

– Där finns det en renoveringsplan. Riktigt när den kommer igång är oklart. Snart har vi sagt nu alldeles för länge. Grejen är att den är Q-märkt. Det ska göras en försiktig renovering och allt är inte helt hundra. Vi vill byta stolarna till någonting bättre, men det får inte skilja för mycket från 60-talet. Stilen ska vara kvar men vi ska få in funktionen. Renoveringsplanen där är inte helt lätt.

I Harvestad och Ekängen byggdes det vanliga skolhallar i Alliansens regi i stället för fullstora hallar, vilket Cecilia Gyllenberg Bergfasth inte stod bakom. I Tallboda hade alliansen också sagt nej till en fullstor hall, men när ordföranden kollade över handlingarna var det skyddsvärd mark som skulle göra att om de sökte om bygglov var det inte säkert att det skulle gå igenom ändå. Ett bygglov tar drygt två år vilket skulle betyda en fördröjning av bygget. Därmed ansåg hon att beslutet var rätt. I Brokind var det Gyllenberg Bergfasths egen majoritet som först tog beslutet om att inte bygga en fullstor hall. Men där blev det till slut ändringar efter en självrannsakan.

– Hela Brokind var aktivt och ville det här. De hade samlat ihop pengar från hela bygden och det var ett jätteengagemang. Jag tänkte att vi inte kunde döda ett sånt engagemang – det hade varit helt vansinnigt. Jag fick gå till alla mina politikerkollegor och diskutera fram och tillbaka. Till slut fick jag igenom det och vi stuvade om i budgeten för att få till det. Det är inte jättemycket pengar det handlar om för den extra lilla biten, säger Gyllenberg Bergfasth nöjt.

Härnäst tas det också ett beslut om en hall i Vikingstad. Men eftersom beslutet sker mitt i ett regeringsskifte är det oklart om det blir en fullstor hall eller vanlig skolhall. Beslutet kommer att fattas i januari. Sist men inte minst är det turerna omkring simhallen på agendan. Där drog kostnaderna iväg till något som Gyllenberg Bergfasth beskriver som ”helt vansinnigt skyhöga siffror”, trots att de hade strukit flera funktioner från simhallen. De som ritade det första utkastet har nu gått med på att fortsätta rita upp konstruktionen av simhallen. Nu utgår de ifrån funktionerna som simhallen ska ha i stället, men med samma stil som tidigare.

–  Jag har försökt att vara föreningarnas röst och skrikit stopp när funktionerna kommit i kläm. På det sättet är det bra att det tar lite längre tid. Jag tror att det kommer bli bra till slut om man fortsätter att vara metodisk. Det värsta som kan hända är att det går prestige i det här projektet. Jag hoppas att man bara fortsätter som man gör nu. Förslaget som ligger nu är till fördel för simsporterna och för alla som ska komma dit för att bada i äventyrsbadet.