– LSS-lagstiftningen gäller en viss personkrets som är uppdelad i tre grupper. I dessa grupper är det tio insatser som regleras i LSS-lagen, säger Lena Brüde, avdelningschef på Social- och omsorgsförvaltningen i Linköpings kommun.
För att bli beviljad personlig assistans krävs det enligt lagstiftningen att du har ett stödbehov när det gäller dina grundläggande behov. Rör det sig om mer än 20 timmar i veckan, för de grundläggande behoven, är det Försäkringskassan som beslutar om assistansen, annars kommunen. Till grundläggande behov räknas personlig hygien, äta, klä av och på sig samt kommunikation. Det handlar om saker som förutsätter att hjälparen känner dig väl. Har man personlig assistans kan ledsagarservice ingå om man har behov av det.
– Vi på myndigheten tittar på hela livet, på hela dygnet. Hur klarar man sin allmänna dagliga livsföring? Hur klarar man fritidsaktiviteter? Hur går det med arbete och sysselsättning i övrigt? Hur fungerar det på natten? Det handlar om hur helheten fungerar. För att det ska vara betydande svårigheter och omfattande behov ska flera områden påverkas. Det är ett nålsöga att passera för att hamna i persongrupp tre. LSS är en pluslag och det är personerna med de svåraste funktionsnedsättningarna som ska omfattas i den lagen, säger Lena Brüde.
Av de tio olika insatserna har kommunen ansvar för nio. Region Östergötland har hand om det som kallas rådgivning, det kan vara psykologer och kuratorer för att ge råd om hur man kan leva med sin funktionsnedsättning.
– Den personliga assistansen har nationellt varit väldigt debatterat. Det är synd, för det blir lätt att tro att LSS bara är assistans fast det finns nio åtgärder till.
För personer som har ett långsamt sjukdomsförlopp kan socialtjänstlagen räcka till från början. När sjukdomen sen förvärras eller man blir nyskadad kommer en punkt när personen under överskådlig tid uppfyller kriterierna för varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar.
– Svårigheten då är att bedöma om det finns en rehabiliteringspotential, det måste finnas ett läkarintyg om att det är varaktig grov funktionsnedsättning. Det måste inte vara livslångt men över överskådlig tid, runt två år. Det är en svår bedömning. Vi läser lagen men också lagens förarbeten. Det, tillsammans med domstolarnas praxis, avgör vår tillämpning, säger Lena Brüde avdelningschef på Social- och omsorgsförvaltningen.