En landslagsmans vardag

Foto:

linköping2005-01-21 00:00

Tolv glada flasknosdelfiner simmar från bassäng till bassäng i Kolmårdens delfinarium. Sisu tittar nyfiket på Correnfotografens kamera. Ända tills han lyfter den, då passar det inte längre. Hon sjunker ner under ytan och försvinner bort. För ett otränat öga ser det ut som om hon viftar lite med stjärtfenan -- bara för att retas.

Leenden och bus

Daphne tar sats och landar lagom nära bassängkanten. Det kan vara kul att skvätta lite vatten på tränaren efter maten. Fiskhinken är tom och träningen slut så det finns ingen anledning att uppföra sig ordentligt. Hon kikar med ena ögat över vattenytan. "Blev han blöt", tycks hon tänka. Jodå, han skakar lite på sig. Hon vänder och simmar en bit på rygg och ser nöjd ut på delfiners vis.

-- Det känns som om man alltid nås av leenden på jobbet, säger William Nilson-Fryer. Men sanningen är att delfiner inte har någon muskulatur i ansiktet så de kan egentligen inte le.

Däremot kan de visa sin tillfredsställelse på annat sätt. Med kroppsspråk och sättet att uppträda. All träning och alla beteenden sker på delfinernas villkor. Känner de inte för att ställa upp på tränarnas påhitt så simmar de hel enkelt därifrån.

Delfinariets stjärnor

Gårdagens fjärde träningspass gick dock som en dans. Det var full aktivitet i stora bassängen och alla tolv delfinerna var med på noterna. Vid ena kanten visslade en kör en glad trudelutt och viftade på flipprarna (bröstfenorna) innan de följde upp med en kort promenad på stjärtfenan. Lite längre bort lät Tina William stå med ena foten på hennes nos och lyfte honom högt över ytan.

Tina är tillsammans med Sharky och Lotty delfinariets största stjärnor. Lotty har dock lite ledigt eftersom hon inte kan skiljas från sin treårige son Fenix riktigt än, men Tina och Sharky ligger i hårdträning. De låter William surfa på sina ryggar över hela bassängen och är alltid noga med att simma tillbaka och lämna av honom vid kanten. För dagen övar de längdlyft. Det innebär att de tar sats, placerar varsin nos under Williams fötter och ger honom en ordentlig skjuts högt upp i luften.

-- Det här har vi bara gjort fem gånger och det börjar redan sitta, berömmer William.

Lyckas en övning behöver inte delfinerna göra den mer. Då blir det en extra sill och sedan fri lek. Till sommaren väntas närmare 10 000 besökare till delfinariet varje dag och då ska uppvisningen sitta perfekt.

Biten av en haj

Varje arbetsdag består av fem träningspass med delfinerna. All utfodring sker i samband med träning och William och hans arbetskamrater inleder med att tina upp 200 kilo fisk. Det ska räcka till delfinerna, sjöbjörnarna och sälarna. Sill, lådda, bläckfisk och makrill står på menyn. Helst makrill om delfinerna får välja, då är det riktig fest.

-- Det här är häftiga djur, säger William och stryker Sharky (som fått sitt namn därför att hon blivit biten av en haj en gång i tiden) över nosen.

Han ligger på flotten i stora bassängen och Sharky har lagt sig bredvid. Hon ålar baklänges och rullar på sidan ner i vattnet igen.

-- Man kan kommunicera med dem utan att använda tyglar eller andra redskap, säger han. De är otroligt smarta.

Uppvuxen med djur

I hela sitt liv har William levt tillsammans med djur. Hemma i Lycketorp, mellan Mjölby och Skänninge, har han haft påfåglar, får, ponnyer, ödlor, sköldpaddor, hundar, katter. Och under en period inte mindre än 14 akvarium samtidigt.

Naturligt nog har han läst på djurvårdarutbildningen i Norrköping. Praktiken på Kolmården ledde till arbetet i delfinariet.

Vid sidan om utbildning och jobb har han dessutom ridit in fullblodet Nike. Hon är nio år i dag och redo för stora uppdrag inom fälttävlan.

Det har fler än William upptäckt. I november kom ett brev från landslags-ledningen med en förfrågan om han och Nike vill representera Sverige.

-- Naturligtvis vill vi det, säger William.

Han är young rider i ytterligare ett år och satsar mot EM som går i Segersjö i sommar.

-- Egentligen ser jag det här året som uppvärmning inför nästa år, då vi rider som young rider för sista året. Då jäklar ska jag visa vad vi kan.

Han böjer sig över bassängkanten och pussar Luna på nosen.

Slut för i dag, tack för i dag. Fem träningspass är till ända.

William byter ut våtdräkten mot ridkläderna i rekordfart och lämnar delfinariet. I stallet två kilometer från djurparken väntar Nike på sin dagliga träningsdos.

-- Jag är inte hemma förrän efter åtta i kväll om ni vill något mera, ropar han. Eller ring efter nio, lägger han till. Först ska jag ut och springa ...

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!