Elitidrott går före bredden

Elitstödet har ökat med 35 procent. Föreningsbidragen bara med åtta. Detta trots att politikerna har bestämt att kommunen i första hand ska satsa på breddidrotten.

Grafik: Hasse Frominder

Grafik: Hasse Frominder

Foto: Privat

LINKÖPING2015-06-05 10:00

Anledningen till att kommunen ger pengar till idrotten överhuvudtaget är för att främja folkhälsan och skapa bra fritidsaktiviteter för alla. Även elitidrottens förutsättningar ska förbättras, men tyngdpunkten ska ligga på bredd- och motionsidrott. Så står det i det idrottspolitiska programmet.

Kommunens insats handlar både om att hålla med arenor där idrotten kan utövas och om rena ekonomiska bidrag. Förra året fick 117 ungdomsföreningar dela på 13 miljoner kronor. Det är en ökning med åtta procent jämfört med 2008.

Samtidigt ökade det ekonomiska stödet till elitklubbarna med 35 procent till 1,5 miljoner kronor. Av de pengarna får Linköping HC 600 000 kronor och Linköpings FC 310 000 kronor. Resterande delas upp mellan tio olika föreningar som tävlar på högre nivå eller elitnivå (se tabell).

För små hallar

Förutsättningarna för olika idrotter växlar dock kraftigt i Linköping. Medan Christer Mård, ordförande i LHC och LFC, är nöjd med fotbollens och hockeyns arenor har till exempel handbollens och innebandyns företrädare mycket kvar att önska.

– Vi får låta elva- och tolvåringar träna mellan klockan 22 och 23 för det finns inga hallar, säger Jan Carmesten, ordförande i RP Linköping.

Linköping innebandy har 70 olika lag som tränar i sammanlagt 24 hallar utspridda över staden och dess förorter.

– De är för små nästan allihop. Vi behöver en större hall, säger ungdomsansvarige Kjell Selleby.

Det är dock inte bara hallarnas storlek som är problemet, även kvaliteten på vissa är under all kritik.

– I Ryd hänger det någon slang upptejpad i taket och så rinner det ner vatten i en hink. Där fick vi flytta sargen någon meter eftersomdet droppar från taket. Den är inte så stor från början så där vill man nyttja hela hallen, säger Kjell Selleby.

Inga läktarplatser

Avsaknaden av läktarplats i hallarna är ytterligare ett dilemma. Att träna utan läktare går utmärkt, men vid större event är det svårt att blunda för problemet.

En paradox i sammanhanget är att de äldre innebandyspelarna spelar i de större hallarna med läktare, trots att det är de yngre spelarna som bringar mest publik i form av föräldrar.

– Vissa matcher sitter folk på ribbstolarna. Det är en halvmeter mellan sargen och väggen. Det är svårt att säga att det är jättebra, säger Kjell Selleby.

I det instämmer Bo Kindgren, ordförande i Linköping Volleyboll Club.

– Vi behöver mer läktarhallar, inte jättestora, men så att publiken kan sitta på läktare istället för på planen. Det krävs kvalitet på hallarna för att vi ska dra till oss bra arrangemang, säger han.

Egen anläggning

Just fler nationella och internationella idrottsevenemang står på kommunens att göra-lista från 2008. Det året medverkade kommunen i fem större arrangemang. Därefter har antalet som mest varit 14.

De största arrangemangen är handbolls-VM 2011, dam-EM i fotboll 2013 och den årliga Case swedish open squash. Även den återkommande SM-deltävlingen East Sweden rally är något av en publikmagnet. Över lag går det att konstatera att arrangemangen i Linköping visserligen har blivit fler, men att de flesta saknar större dignitet både i riket och världen.

Lösningen för Linköping innebandy vore en egen anläggning med tre, fyra planer och ett kafé.

– Där lagen kan komma och gå hela kvällarna. Det är ett sätt att hålla ihop föreningen, säger Kjell Selleby.

Enligt ordförande Christer Kindvall är klubben intresserad av en ny anläggning bredvid Linköping arena. Däremot kan man inte bygga en på egen hand.

– Vi är lite i händerna på kultur- och fritid, säger han.

Idrottsstaden – då och nu

Detta har byggts sedan 2008, då Linköping beslutade att bli bästa idrottskommun 2015 (summorna avser kommunens kostnad):

2013, konstgräsplan Skarpan. 2 miljoner kronor.

2012, Linköping Arena. Kommunens årshyra är 11,7 miljoner kronor. Ägs av Botrygg.

2011, Friidrottsarenan. Årshyra 5,9 miljoner kronor. Ägs av Akademiska hus.

2010, Folkungahallen. 45 miljoner kronor.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!