-- Det är alltid kul att möta Åtvidaberg. "Fimpen" läser spelet otroligt bra som målvakt, så det är bara att blunda och skjuta, skrattar Flodström.
-- Och Jonas Bergström är den tuffaste spelare jag har mött, han kommer alltid med tyngd in i varje situation.
Vid det här laget har Mattias fotbollskompisar i nästan varenda elitlag i Östergötland. Det är väl bara Motala AIF som inte har fått ta del av hans tjänster som målskytt.
Efter ungdomsåren i Linghem gick karriären spikrakt uppåt genom LFF och Åtvidaberg ända fram till allsvenskt spel med IFK Norrköping. År 2000 blev hans bästa i karriären med 11 allsvenska mål.
Mycket tydde då på en fortsatt utveckling till en toppspelare - eller rent av proffsspel i Europa. Drömmen fanns.
-- Det klart att jag är lite besviken på att jag aldrig lyckades ordentligt i allsvenskan. Att spela inför fullsatta läktaren är en kick som jag saknar.
-- Men året efter blev turbulent med ny tränare och annat som inte stämde.
Efter att ha varit utlånad från IFK till LFF i höstas, var tanken att ta ett sabbatsår från fotbollen. Bara rehabilitering efter en knäoperation och tid med familjen stod på programmet. Tränaren Mats Karlsson ville dock annat och lockade över honom till Sylvia.
Mycket övertalning behövdes inte.
-- Egentligen saknade jag inte fotbollen ett dugg, men plötsligt när knäet kändes bra så fanns suget där, flinar Floda.
-- Men fotbollen känns inte alls lika viktig längre. Åren går och man inser att det finns annat i livet.
Som exempelvis barnen Jennifer, 5 år och Daniel 3, samt en civil karriär. Siktet ser ut att vara inställt på en lärarutbildning.
-- Jag provade att börja läsa för några år sedan, men hoppade av efter bara några månader. Det funkade inte alls med dagis och annat i och med att Carolina fortfarande studerar. Men så fort hon är klar och får ett jobb hoppas jag kunna börja.
Drömmen om en proffskarriär har fått förbli en dröm. Målet med spel i Sylvia i superettan är snarare att ha roligt på fotbollsplanen än att åter hitta tillbaka till elitspel.
-- Visst är det så. Nu spelar jag bara för att det är roligt.
Mattias har bara tränat för fullt i två veckor - så sent som för en dryg månad sedan värkte knäet. Han är med andra ord långt ifrån fulltränad och vill tona ner förväntningarna. Men tio mål - minst - bör Sylvia nog kunna hoppas på. Mer än halva säsongen återstår.
Returmötet med ÅFF på Kopparvallen om några veckor hägrar, då vill han finnas med från start.
-- Matcherna mot ÅFF och IFK blir naturligtvis speciella. På så sätt är det kul med så många lag från regionen i samma serie, men på sikt måste IFK upp i allsvenskan igen. Annars kommer Östergötland att urholkas på talanger.
-- Dessutom tycker jag att superettan har problem. Det är för många lag och för många matcher. Det är inte många klubbar som har kapacitet att hålla igång ett lag i 30 omgångar. Skador på nyckelspelare blir ödesdigert.
Sylvia är ett av de lagen. Utan skadade Markus Hansson och Michael Cupan har laget varit för tunt. Två segrar på 13 matcher räcker inte långt.
Med Floda är det meningen att det ska vända.
-- Nej lugn nu, först ska jag ta en plats från start. Bara det dröjer nog några veckor till. Men förhoppningsvis kan min medverkan få effekt på de andra i laget. Nåt nytt i truppen kan fungera som nytändning.
Ett inhopp och mål i kväll vore onekligen en bra start på vägen. Och som sagt, i ÅFF-målet står gamla lagkompisen Henrik Gustavsson.
-- Det ska bli otroligt kul. Hoppas verkligen jag får spela, skrattar Flodström.
Mer om kvällens derby: Åtvidaberg mönstrar samma trupp som före uppehållet. Skadelistan är även den densamma som senast. Mittfältaren Ola Carlsson förväntas vara borta ytterligare en månad.
Richard Ekunde är, som Corren tidigare skrivit, spelklar för Åtvidaberg men inte aktuell för A-laget.
-- I och med att det har varit strul med pappersexercisen har han heller inte kunnat spela med U-laget. Han har tränat och tränat, så det ska bli spännande att se honom i matchsituation, säger assisterande tränaren Hans Andersson.