Två veckor till nedsläpp i SHL-hockeyn, Linköping HC mot topptippade Djurgården på Hovet, och frågorna är två:
Vad vet vi? Vad har vi?
Vi vet att LHC under 2019 har spelat 28 matcher – förlorat 20 av dem och bara vunnit fyra (!) under ordinarie tid. Det är, som jag skrivit tidigare, signaler att ta på allvar. Fyra raka förluster under försäsongen innan vinsten mot ett ärligt talat rätt svagt AIK är inget att hacka tänder över, men sammantaget ger det ändå en något besvärande bild. Det kommer att ta sin tid att få ordning på allting och det finns ingen quick fix att inhandla i närmaste butik.
Att det saknas en förstacenter har vi vetat länge och efter att av olika anledningar ha fått nej från bland andra Linus Fröberg, Patrik Zackrisson, Patrik Berglund och Jakob Forsbacka Karlsson behöver general managern Niklas Persson sent omsider hitta något annat där.
Annars gör han – så länge det finns pengar kvar på kontot och det ska det göra – fel.
Tycker jag.
Dels för att spetsen behövs och dels för att få fler i lämpliga roller längre ned i kedjehierarkin. Då kan Jaakko Rissanen bli andracenter och Mikael Frycklund (eller Filip Karlsson) ta hand om tredjerollen. Det skulle innebära att laget totalt sett känns betydligt starkare. Flera måste ta kliv och kommer att göra det. Men man kan inte kräva att de ska göra det direkt och vara något som de faktiskt inte är.
Var det någonting som fjolårets trassliga säsong visade så var det betydelsen av att klara sig undan skador. Det blir om möjligt ännu viktigare nu. Träffade häromdagen förre klubbdirektören Mike Helber och han var onekligen något spännande på spåren när han blickade ut över träningen och sa:
– Ta Jonas Gustavsson, Mattias Bäckman och Nick Sörensen. Tre nyckelspelare som alla haft bekymmer med skador. Missar de för många matcher blir det jobbigt. Kan de vara med i stort sett hela tiden tror jag att det kan bli bra.
Jag nickade och lade till ”för att inte tala om Broc Little”.
Då nickade han.
I övrigt?
Tja, så tröttkörda LHC-spelare som efter fredagsträningen har jag banne mig inte sett i Saab arena. Det var pumpande och värkande mjölksyra så att det skrek hela vägen upp på läktaren. Bert Robertsson kommer att göra allt för att vinna med sitt lag och frågar du spelarna har jag inte hört någon som inte hyllar tränarens passion och engagemang. Nu gäller bara att hitta balansen så att det inte blir för mycket och för krävande när det snart också står poäng på spel.
Max Lindroth, nye backen, laddade för ett år sedan för spel i division 1, men här har jag en känsla av att LHC kan ha gjort ett fynd. Absolut inte färdig, men med en skridskoåkning och en offensiv uppsida som blir spännande att följa.
Andrew Gordon tycks tidigt ha fastnat i en gnuggarroll i en checking-kedja. Det trodde jag inte.
Ska Olle Lycksell vara med, och det ska han, ska han vara på kanten och inte i mitten.
Jimmy Andersson gjorde sin bästa SHL-säsong i fjol och kan bli ännu bättre nu. Som gjord för den energi- och blåställshockey som kommer att bjudas på i vinter.
