Jämnt inför slutstriden i Masters

Scandinavian Masters har aldrig varit jämnare inför slutrundan. Fasth samt amerikanen Jeff Sluman och nordirländaren Graeme McDowell ligger tio under par på 203 slag.

Ett slag bakom är sydafrikanen Trevor Immelman. Och två bakom jagar en kvartett där Carl Pettersson och Fredrik Andersson ingår.

Totalt 20 spelare, varav sju svenskar, är inom fem slag från ledartrion.

Men det är Fasth som är det stora hoppet för en fjärde svensk seger i Masters.

Jag var så frustrerad med puttningen i går så jag var tvungen att träna, sade Fasth.

Men så inledde jag i alla fall med att treputta på ettan i dag.

Den bogeyn störde dock inte Fasth alltför mycket. Greenerna var aningen torrare och snabbare i solgasset och det passade Fasth.

Det blev birdies på hål 3, 4, 9, 14 och 16. Dessutom eagles, två under par, på 5:an och det 17:e hålet.

Det skedde ett mindre mirakel där ute på greenen i dag, förklarade den 30-årige Lysegärdenspelaren.

Då gjorde det inget att det blev bogeys på även på 10:an och 12:an. Totalt 65 slag efter 67 och 71 det tidigare dagarna.

Tro dock inte att Fasth nöjer sig med lördagens fina puttning.

Jag kommer att träna en stund i dag också. Jag siktar på att bli en storspelare och då måste man träna långsiktigt för att få en stabil puttning.

Så talar den bäst rankade svensken i världen (32:a). Hans enda seger på Europatouren kom för två år sedan på Madeira. Men mest känd är han nog för andraplatsen i British Open 2001.

Nästa vinst kommer snart, förhoppningsvis denna vecka.

Men då gäller det att klara av alla utmanare och främst Sluman och McDowell.

44-årige Sluman är med sin seger i PGA-mästerskapet 1988 den enda i tävlingen som vunnit en majors. Han vann nyligen på USA-touren och har spelat bättre och bättre, 69-69-65.

McDowell, 23, den nyblivne medlemmen i Kungsängens golfklubb, satte banrekord i torsdags med 64 men följde upp det med en 73:a. Lördagens 66:a förde upp honom i topp igen.

Men banrekordet blev McDowell av med till en svensk.

För en vecka sedan handlade Per-Ulrik Johanssons liv bara om par. Då gifte han sig med Jill Parnevik.

På lördagen var det inte par utan birdies som gällde. Och en eagle på nionde. Tack vare dom gick han på morgonkvisten runt på 63 slag, nytt banrekord.

Det var mer vilja än bra spel. Spelet skulle ha räckt för en 67:a men publiken bar fram mig på slutet.

Mest gladde sig Johansson ändå åt att få starta senare på söndagen.

I morse gick jag ut 7.42. Nu ska det bli skönt att få sova, sade Johansson som är fyra slag bakom ledartrion.

Han delar niondeplatsen med bland annat Joakim Haeggman (71-70-66) och Peter Hedblom (71-69-67) som båda spelat bättre och bättre.

Haeggman, som vann Masters 1997 på Barsebäck, såg ett tag ut att kunna ta banrekordet från Johansson men en treputt på 16:e förstörde dagen.

Putten på 16:e var rena skitslaget, sade Haeggman.

Jesper Parnevik, segrare 1995 och 1998, hade eagles på femman och nian men tre bogeys såg ut att sabotera hans dag. Som tur var blev det birdies på de sista tre.

En ärketung dag, beskrev Parnevik, som är ett slag efter sin nye svåger med 208 slag totalt.

Parnevik delar 20:e platsen med Gävlespelaren Adam Mednick.

Titelförsvararen och den trefaldige vinnaren, skotten Colin Montgomerie, är helt borta från segerdiskussionerna. 74 slag och totalt 213 innebär att han är tio slag efter inför sista dagen.

Om alla åtta svenskar skulle svikta så finns det ändå nordiskt att hoppas på. Norrmannen Henrik Björnstad är nämligen delade femma.