"Bland det mest imponerande jag har sett i den här serien", sa tv-experten Pär Lagerström mot slutet av första halvlek från förmodade toppmötet på Linköping arena. Det stod 3–0 då, det blev 4–1 till slut.
Det var mästarklass och kunde ha varit mer.
Med tanke på meriterade motståndet måste de första 45 minuterna ha varit en av klubbens bästa halvlekar någonsin.
Så kreativt. Så aggressivt. Så effektivt. Så snygga mål på olika sätt. Så intensivt.
Wow.
Rosengård bytte dubbelt redan i paus för att få en omstart, men så tog det bara ett par minuter innan Yuka Momiki retfult enkelt chippade in fjärde hemmamålet på straff. Det var en sådan klasskillnad att mästarlaget så långt rent av förnedrades.
Det går inte att inte gilla offensiva nyförvärven Cathinka Tandberg och Lisa Björk, men är det någon leder det här laget så är det trion med Olga Ahtinen (bäst av alla bra), Saori Takarada och ovannämnda Momiki.
Mycket kan man säga om Andrée Jeglertz, men man kan banne mig inte beskylla LFC-tränaren för att vara feg. Frågan är om något annat lag i de högsta svenska serierna på herr- och damsidan har en lika offensiv balans?
Jag tror banne mig inte det.
Nästan strunt samma vad det är för motstånd. Hemma eller borta. Solsken eller snöstorm. Vi gör det på vårt sätt. Lämnar motståndaren kvar en spelare högre upp vid hörna? Äh, vi stannar bara med en ändå. Möter vi ett lag med tre renodlade anfallare? Äh, vi spelar med två offensivinriktade på kanterna ändå.
Som hobbytränare på gärdgårdsnivå när det begav sig hade jag aldrig ens kommit på tanken.
Jeglertz har fått fullt gehör för sina idéer med 3–4–3, offensivt tänk och tydliga markeringsinslag. Tränaren ser det som en kalkylerad risk, som att fördelarna med råge övertrumfar nackdelarna och med sådana här uppvisningar går ju inte att säga emot.
Klart att det var olyckligt med plötsliga vintervädret och jag lider med LFC som missade en gyllene chans att få in viktiga pengar. En sådan här match under våren hade lockat betydligt mer folk. Nu var det inte så konstigt att många valde att stanna i tv-soffan i stället för att ta på sig mössa och långkalsonger och skotta fram bilen.
Det blev fredagsmys på hemmaplan i stället och spelet var värt betydligt mer än 521 åskådare.
Till sist 1: snösmocka över Linköping, men sommarkänsla på konstgräset. Beröm till vaktmästarna för den insatsen.
Till sist 2: hur länge får Renée Slegers ha jobbet kvar i Rosengård när det ser ut så här?