Ledning med två mål. Två minuter kvar. Hemmamatch mot bottenlaget Karlskrona.
Tre givna poäng?
Inte för Linköpings HC.
Det blev bara en poäng till slut och jag kan inte göra annat än att skriva nästa mening.
Det är för dåligt.
En gång är ingen gång, men två gånger på 47 timmar är definitivt en gång för mycket.
Det är loservarning på sånt.
Streckstriden kan bli rena rama skräckstriden och en poäng hit eller dit kan bli helt avgörande för om du tar dig direkt till slutspel eller tvingas till en kraftödande och oviss omväg via åttondelsfinal. LHC hade tre poäng mot Karlskrona, men kastade bort två av dem all världens väg.
Har skrivit det tidigare och det är verkligen så att det går inte att lita på detta lag.
Mellan matcher. Under matcher.
Har du 2–0 med så lite kvar mot ett av seriens sämsta lag ska det banne mig inte ens bli spännande. Förlust? Nej, det finns inte. Eller rättare sagt: det borde inte finnas. Skit samma hur det ser ut, men sådana här matcher ska vinnas. Varje gång. Är det någon som kommer på någon vettig ursäkt vill jag gärna höra den.
Jag frågar mig vad det finns för strategi för att försvara ledningar, för jag utgår från att det finns någon. Nu kördes det länge fast i Karlskronas mittzonsgegga, men det blev ändå ledning och att i det läget släppa in två mål på bara någon dryg minut är rent ut sagt bedrövligt. Vart finns vinnarmentalitet och attityd? Passivitet är aldrig bra, men däremot är det inte fel med en smula destruktivitet.
Dan Tangnes, tränaren, har förstås ett stort ansvar, även om det den här gången är svårt att säga att det coachades fel när de flesta av de bästa defensivspelarna faktiskt var inne där i slutet. Men uppenbarligen har han och övriga ledare misslyckats med sina åtgärder/inte agerat tillräckligt kraftfullt för att få stopp på plötsliga och akuta blödningar mot både Djurgården och Karlskrona.
Och: hade det den här gången inte varit läge att lugna ned vilsna själar och ta en time out efter första baklängesmålet? Eller hade det blivit ännu mer kortslutning i skallarna då?
Det snackas ofta om att hitta vägar att vinna, men för ofta under hösten har i stället hittats vägar att förlora. Med tio lag som gör upp om sex topplatser kommer det att bli ett sällsynt race för att nå dit och på grund av raset mot Karlskrona får LHC fira nyår på fel sida om strecket.
Så kan det gå när inte försvarsspelet är på.
En sak till:
Tittar du i Wikipedia ser du att baksmälla "är ett fysiskt och psykiskt tillstånd som följer efter berusning på berusningsmedel". De 5 504 som var på plats i lördagsmötet mellan LHC och Karlskrona vet att det också kan vara något annat.
Välkomna till baksmälla on ice.
Det var skön stämning, bra fart och elva mål mot Djurgården i torsdags.
Det var något helt annat nu.