Upp med hakan ÅFF, det går åt rätt håll

En protest kan kanske fortfarande ge den där division 1-platsen. Men framtiden finns där för ÅFF oavsett, det går att se både på och utanför planen.

Deppigt för Åtvidabergs spelare efter 3-3-förlusten mot Västra Frölunda på söndagen. Men oavsett vad som sker med den inlämnade protesten har ÅFF en bra framtid för sig, skriver Jens Bollius.

Deppigt för Åtvidabergs spelare efter 3-3-förlusten mot Västra Frölunda på söndagen. Men oavsett vad som sker med den inlämnade protesten har ÅFF en bra framtid för sig, skriver Jens Bollius.

Foto: Peter Jigerstrom

Krönika2020-12-07 12:15
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Skridskoskär har hörts förut bakom ryggen när Åtvidabergs FF spelat avgörande matcher, men kanske inte julsånger i högtalarna. Det var en speciell söndag på Kopparvallen när ÅFF och Västra Frölunda, två klassiker, skulle göra sista kraftansträngningen för att nå eliten nästa år.

I coronapandemin var det tomt på läktarna, men ett hundratal Åtvidabergare utanför staketet och även en liten röststark Frölundaklack. I ÅFF-fansens ögon var hemmalaget vinnare redan före matchstart, det var Svenska fotbollförbundet som var boven. Att förbundet tvingade lagen att spela, trots sjukdomar i ÅFF.

"Det här skulle varit nedlagt, avbrutet och båda lagen skulle gått upp. Men mycket starkt gjort av laget att ta sig hit", sade supportrarna Rolf Ström och Jan-Erik Lööw på ståplats på trottoaren utanför arenan.

Det har varit tuffa, och känslomässiga, år för ÅFF även före pandemin. När division 1-kontraktet säkrades i sista stund i Kristianstad hösten 2018 och när det till slut ramlades ur ettan 2019. Tårar båda gångerna.

I år skulle klubben samla ihop sig och försöka landa i tvåan, med start på året med 1,9 miljoner kronor i negativt eget kapital och med många unga spelare uppflyttade. Med tanke på en svajig start på serien fanns det stora orosmoln. Men man får säga att hösten varit remarkabel med segertåg som gav kval och med imponerande segrar mot Skiljebo och Boden. "Vi har ett hungrigt lag med mycket vilja, där många spelare tagit steg", säger ordföranden Martin Siggesjö som är nöjd med att klubbens ekonomi blivit lite mindre ansträngd under året. Det går åt rätt håll.

Så trots ett ledsamt slut, där Frölundamötet varken spelades när ÅFF ville eller slutade i rätt smak, tycker jag inte ÅFF har så mycket att hänga läpp för. Även om det bara är en spelare, unge Fredrik Cårebo, som har kontrakt, så finns det en bra ÅFF-grupp, med lagsammanhållningen tillbaka, att bygga på även i tvåan. ÅFF-ledningen har jobbat med två olika spår, men det är inte jättestor skillnad mellan spåren, även om dragningskraften för nyförvärv är större i ettan.

Lagkaptenen Daniel Rambin, en av många spelare i 20-årsåldern, sade i alla fall efter förlusten, där han själv gjorde comeback, att han gärna spelar kvar i ÅFF, även i tvåan. Rambin sade, med stolthet i rösten: "Alla krigar på och alla ville verkligen vinna det här kvalet. Det känns fördjävligt, men jag är så stolt över killarna. Vi har inte haft en optimal uppladdning, jättespeciellt, men ändå var vi det klart bättre laget och vi förtjänade att vinna. En bra säsong där vi förtjänar att gå upp", sade Rambin.

Det jobbas också med att behålla hela ledarstaben med tränaren Jesper Ny i spetsen, som måste sägas ha gjort det bra. Sedan är det inte ohett med derbyn igen mot Motala AIF och Mjölby AI. En repris på tvåan 1995, ni minns lyckliga slutet på Grebovallen. Det finns alltid något positivt, även i förlustens tunga stund. 

Karta: Kopparvallen