Trots den färska cup-plumpen mot Knäppingsborg i Norrköping tycker jag att det finns anledning att vara optimistisk inför Motala AIF:s division 2-säsong. Laget spelar kortsiktigt för att vinna varje match till varje pris och sätter resultatet i fokus. Det känns lite som att Tony Andersson, nye tränaren, är en lightversion av Lennart "Kral" Andersson, som vann i stort sett allting med Maif 2013-2014.
Fiaskot med jumboplats i ettan 2015 berodde på många saker. Spelarna som värvades in var inte tillräckligt bra och Niklas Egnells komplicerade och teoretiska idéer passade inte ihop med spelarna som skulle utföra det i praktiken. Det var för mycket sidledsspel och när så Giles Stille sent skulle försöka rädda skeppet på hösten med sin lite gapande och primitiva stil var det för sent. Det var ett lag utan självförtroende som inte var tillräckligt bra och dessutom inte orkade tillräckligt mycket.
Tony Andersson är ingen ny Kral helt och hållet. Han vill inte bara spela på kontring, utan vill också att Maif ska kunna vara ett bollförande lag. Dessutom kommer han att vara öppen med startelvor, vilka Kral till och med hemlighöll för spelarna själva till kort före matchstart.
Men jag känner ändå igen mycket av Kral i Tony, detta med att leva i nuet och att öppet visa sina känslor. Att det är kamp och spelarnas karaktär det handlar om för att vinna. En fotbollsmatch är inget tillbakalutat schackspel på grönt underlag, utan en drabbning där det gäller att med vilja och ork mala ned motståndaren.
Därför har Tony satsat på att spelarna löpmässigt ska orka ända in till slutsignalen, jag vet att spelarna redan i december fick rena mastodontträningsschemat att sköta på egen hand.
Jag ser Maif som fortsatt division 1-mässigt på många vis. Klubben har en akademi som tog SM-guld i futsal nyligen och som kommer att skapa en Motalaprägel på A-laget de kommande åren.
Maif har som jag ser det också en klar möjlighet att ta andraplatsen statusmässigt bakom IFK Norrköping i länets herrfotboll. De andra Norrköpingslagen lever intressemässigt som B-lag i skuggan av IFK, Linköping City tycks aldrig finna någon riktig stabilitet och Åtvidabergs FF kommer i år att ha stora problem i superettan.
Om det går som planerat och tvåan vinns i år och laget sedan kan bygga vidare med resultatinriktat spel i ettan kan Maif snart ha ökat sin status i länet. Kanske kommer också då det intresse i Motala kring Maif som jag ofta tycker saknas att växa. Kanske kan Maif då bli ortens lag som alla önskar att det ska gå bra för. Maif har kraften att hitta bra spelare och har en bra akademi, men måste förbättra sig kraftigt i publik och sponsorer om det ska kunna bli superettan. Det är det som är utmaningen.
Det mesta av den övriga lokala fotbollen startar helgen efter Maif och det är efterlängat, det ska bli kul att följa alla lag. Jag kommer bland annat att göra det via den nya fotbollsblogg som startas på mvt.se, en blogg för hela länets fotboll.
Ett korttips kring de bästa lagen är det här: Maif blir topplag, VGIF dam mittenlag, Boren herr bottenlag, IFK Motala och LSW herr topplag och VGIF herr bottenlag.
Facit får vi under årets gång. Bara att hänga med!