Om två och ett halvt år ska alltså Linköping HC enligt klubbens egen tuffa vision spela SM-final. Nu sitter jag i det som tidigare hette Gavlerinken (ett och annat var faktiskt bättre förr), tittar i tabellen och tänker att det är långt dit.

Hur troligt är det med finalfeber redan 2022? 

Inte alls, skulle jag säga.

Är det rent av möjligt?

Ja.

För att locka till sig de bästa spelarna krävs oftast antingen ett lag med realistisk möjlighet att vinna – eller att där finns tillräckligt mycket pengar för att locka till sig dem ändå. 2019 uppfyller inte LHC någon av de kriterierna och det är det som gör det så svårt. Jag gillar det kaxiga målet, men det är väldigt mycket som måste hända på i sammanhanget väldigt kort tid.

Om enbart mycket pengar och kontinuitet varit vägen till sportslig framgång hade inte Örebro legat i topp i SHL-hockeyn. Sant. Varje säsong innehåller någon högoddsare och undantag som bekräftar regeln och det är framförallt där som LHC:s möjlighet finns. 

Antingen det eller att någon välvillig mecenat går in med en stor summa pengar som kan öronmärkas för att läggas på spelarbudgeten. Det är ingen tillfällighet att löneligan ofta har tydliga likheter med serietabellen. Pengar är inte allt, men utan dem är det nästan omöjligt att över tid ta det hela vägen till toppen och stadigt bli kvar där. 

Nu gäller till att börja med att lägga full kraft på att locka tillbaka Jonas Junland från Schweiz. Dels för att han fortfarande är så bra, dels för att det är en skön profil som behövs och inte minst för att det skulle vara en prestigevärvning som visar att klubben menar allvar. Rätt många kontrakt går ut till våren och för en betydligt högre målsättning behöver det förstärkas på toppen. Säsongens lag är mer än något annat byggt för att ta första steget mot en ny identitet och för att göra bästa möjliga utifrån plats i det som populärt brukar kallas för näringskedjan. 

Ingen vet hur det slutar i vår, absolut viktigast blir förstås att undvika kval, men att inte inleda treårssatsningen med slutspel skulle innebära en ännu brantare uppförsbacke. Oavsett vilket är frågan om bara ett par år räcker för att lyfta så högt som önskas.

Jag hoppas verkligen det. Det vore jättekul. Men jag tror inte riktigt på det.

Ska LHC ha fyra lag bakom sig (vilket krävs för slutspel) behöver Brynäs vara ett av dem. Jag kan inte se något annat. Därför var det riktigt illa att inte kunna prestera mer i en så viktig match. Var var farten? Inställningen? Energin? Det här var för svagt och färglöst.

Med alla hängande huvuden såg det nästan ut som om ingen trodde på det. Dåliga matcher kan man göra, men det hade i alla fall inte skadat med lite attityd.

Det enda positiva var att både Oskarshamn och Leksand också fick stryk.