Det började med att Linus Hultström till synes onödigt slog pucken till icing efter sex sekunder och det var bara början på en hemsk LHC-start. Man sa att det efter den till stora delar starka insatsen mot Frölunda häromsistens var på väg åt rätt håll och att nu skulle den negativa trenden vändas.
Tjenare.
Skulle inte tro det.
”Alldeles för dåligt. Vi kan inte bara åka runt”, sa Henrik Törnqvist till C more i första periodpausen och det var ungefär så det kändes.
Om det blev mindre dåligt i den andra?
Skulle inte tro det.
Det finns många sätt att spela hockey på, men att bara åka runt är sällan någon lyckad taktik. Malmö pressade hårt, såg ut som ett presumtivt guldlag och med all respekt för skåningarnas kapacitet sa det rätt mycket om LHC-insatsen. Det var en genomklappning och så snällt och myspysigt i egen zon att hemmalaget mycket väl kan ha seglat upp som en kandidat till fredspriset.
Jösses vad det bjöds på öppna lägen framför först Marcus Högberg och sedan Jesper Myrenberg. Statistiken visar att LHC har släppt till flest skott på mål i serien och det syntes tydligt varför nu. Ingen ordning på någonting mot ett motstånd som hade en helt annan fart och vann elva av tio dueller.
En sak kan vi vara överens om. Ska LHC ha en rimlig chans att ta sig till slutspel är Malmö ett av de lag som bara måste hållas bakom. Därför var det en så viktig match och så smärtsamt att inte ens vara i närheten. En seger hade behövts för att lyfta i tabellen och för att injicera en välbehövlig dos med självförtroende.
Den positive konstaterar att det är mycket kvar, att det kommer att bli bättre, att det är så många lag inblandade och att det inte är mycket som skiljer.
Men.
LHC har bara tagit två poäng av femton möjliga på slutet, bland annat förlorat mot Brynäs och Malmö efter svaga insatser, och har för ofta visat upp ett försvarsspel som det inte funnits något försvar för.
Det största felet man kan göra är att prata om det som tillfälligheter.
Det är det inte.
Dags att inse allvaret om det inte redan är gjort. Tabellen ljuger inte. Resultaten ljuger inte. Släpper du in så många mål är det sällan som du vinner. Det stora bekymret är det som händer i egen zon. Allting hänger ihop, men det är i defensiven det börjar. Det är så det måste vara. Det blir för lätt för motståndarna att skapa chanser och för lätt att göra mål.
Misstag görs, men måste bli färre och när så sker måste någon oftare kunna rycka in och göra en insats.
Nu var det så sårbart att hälften vore nog.