Det ska erkännas att jag inte riktigt trodde det här. Jag trodde inte att Linköping FC efter tio spelade matcher skulle ha vunnit sju och bara var några poäng från absoluta allsvenska toppen. Det är bra jobbat. Om inte jobbet gjordes tillräckligt ofta i fjol när till och med sådana här matcher slutade oavgjort har det gjorts nu.
Nu har jag just sett hur bottenlaget BP städats av med solklara 5–1, tittar vad som väntar framöver och är det något som slår mig så är det det här:
Ta chansen.
Ta chansen nu, LFC.
Om vi räknar med söndagsmatchen på Grimsta finns verkligen en gyllene möjlighet att avsluta med minst 15 av 18 poäng inför EM-uppehållet i sommar. Låt vara att serieledande Rosengård blir en tuff nöt att knäcka i början av juni, men efter BP väntar också dubbla matcher mot två andra bottengäng, AIK och Umeå.
Det borde betyda fyra vinster till och i så fall ett garanterat högst angenämt läge i tabellen under ett par månaders sommarvila. Allt annat vore faktiskt en missräkning. Med bra resultat ökar kraven och det får LFC leva med. Så bra är det här laget. Så bra är inte de andra lagen.
Sen beror det förstås också på vad som händer i sommar. Förra året var det Frida Leonhardsen Maanum som försvann och jag skulle inte bli det minsta förvånad om inte någon större klubb i fotbolls-Europa norpar Amalie Vangsgaard efter den här succévåren. Frågan är om hon inte är för bra för LFC:s bästa och det är bara att hoppas att man åtminstone får hyfsat betalt om/när anfallaren lämnar.
En sak till:
Allsvenskan har som bekant utökats till 14 lag och det är sådana här matcher som gör att jag fortsatt undrar vad det ska vara bra för.