SVT:s serie om speedway kan bli en besk karamell

Bonnigt och burdust. Ett gladiatorspel med höga insatser, för att försöka vinna till varje pris. Frågan är hur idrotten kommer att reagera.

Det har körts så det ryker i inledningen av elitserien i speedway. Piraterna har presterat bra. Samtidigt har nya SVT-serien sjösatts där det också är hett värre, både på banan och i depån. Piratledaren är beredd på diskussion.

Det har körts så det ryker i inledningen av elitserien i speedway. Piraterna har presterat bra. Samtidigt har nya SVT-serien sjösatts där det också är hett värre, både på banan och i depån. Piratledaren är beredd på diskussion.

Foto: Thomas Augustsson

Krönika2022-05-23 19:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Jag talar om den nya "realityserien" i SVT, kallad "Speedway, med livet som insats". Jag var snabb att se det första avsnittet av fyra när det släpptes på SVT play i helgen.

Om vi säger så här, speedway i matchsituationer går inte riktigt hand i hand med idrottens moderna värdegrund och sånt som "locker room-talk" som satts allt högre på agendan.

Speedway lever kvar i en gammal värld där det i stridens hetta kan konstateras att man hatar folk från en viss plats eller det kan hånfullt skrikas "åk hem och ät grodlår" till en fransman som inte kört som någon önskat.

Enligt Piraternas lagledare Daniel Davidsson är det risk för att depåsnacket blir ännu värre i de kommande avsnitten, och han är beredd på diskussion. "Jag är ju van vid det här, det är jargong, och jag tror du får något liknande i hockey och fotboll om du mickar upp personer på det här viset. Det är elit, fullt ut, och en hård värld", säger Davidsson.

Hårt är rätt ord. Jag vet inte om det är den höga skaderisken, med just livet som insats, som skapar den stenhårda miljön. Men alla inblandade verkar vara med på det, att bara de tuffaste överlever och bara de hårdaste får köra. Vågar du inte, platsar du inte, och skicka hem någon för att gå ned i vikt är bara något att ta. Är du med i leken får du leken tåla.

Elitspeedway i Sverige är internationellt, men bedrivs också uppenbart i byhålor med de bredaste av dialekter. Där språket är som mellan två tonårsgäng på var sina mopeder vid korvkiosken. De har mötts upp från var sin stad för att göra upp, liksom. Ungefär som de skrönor man hört från förr, när Motalagäng åkte till Mjölby folkets park bara för att få klå upp Mjölbyborna. Eller tvärtom.

Det kan tyckas osmakligt och lite löjligt, men samtidigt är det charmigt på något vis när alla inblandade bara är sig själva, och jag tror inte speedwayens egen trogna publik blir upprörd av de burdusa ordval som nu når alla genom tv-rutan. På läktaren låter det sannolikt likadant.

Speedwayen har levt kvar lite i det gamla, och har en miljö som det berättas om från hockeyn för 30 år sedan, om ni hört radiodokumentären om hur ett helt land hatade Percy Nilssons Malmö IF.

Jag tror att SVT-serien kommer att diskuteras. Speedway liknar inget annat när ett ben kan brytas i nästa kurva. Frågan är om den tuffheten går att kombinera med vackert språk i depån. Se det och tyck till själva.

Karta: Dunteberget motorstadion