Den sköna fotbollsfesten på andra sidan jordklotet är i full gång och Sverige inledde med att som väntat slå Sydafrika (om än knappt). ”Jättebra”, sa experten Lasse Lagerbäck och kollegan Saga Fredriksson hade dessförinnan hyllat alla inblandade som världsspelare, pratat som man möjligen pratar på sista steget på en tränarutbildning och kommit med analyser som vem som helst kan göra framför teven.
En from förhoppning inför VM-fortsättningen:
Varför säger ni inte som det är?
Det kan inte vara bara alltid lika ärlige Bojan Djordjic som faktiskt vågar kritisera i tv-sändningarna. Såg ni inte hur krampaktigt det såg ut i en speltekniskt svag match? Såg ni inte hur världsstjärnan Fridolina Rolfö ännu en gång hamnade i anonymitetens skugga i blågul dress? Såg ni inte hur Stina Blackstenius tajmade fel? Såg ni inte att det bara skapades en eller möjligen ett par chanser i spelet?
Visst, det är tidigt i turneringen och det är inte nu som vi ska vara som bäst. Visst, damfotbollen växer stadigt och konkurrensen ökar. Visst, fler andra topptippade nationer har så här långt haft mer eller mindre problem mot sämre lag.
Men ändå.
Så mycket måste bli så mycket bättre för att det här ska sluta lyckligt.
Det har under de senaste åren mesats allt mindre med damerna och det hade varit orimligt och orättvist med något annat. Alla tjejer, som lägger ned minst lika mycket själ och hjärta (ofta ännu mer med tanke på de ekonomiska villkoren) som sina manliga kollegor, är värda det.
Det är bara att hoppas att det blir mer av konstruktiv kritik och mindre av hejaklackande i VM-sändningarna framöver.
Redan några dagar före avspark levererades det här mästerskapets största antinyhet när Caroline Seger ”avslöjade” att det här var hennes sista VM.
Åh fan.
Fanns det någon i hela världen som trodde något annat? Att en då 42-årig Seger skulle ta en tröja även 2027?
Nu spelade svenska veteranen en kvart eller så i premiären och har därmed spelat mer än jag trodde i turneringen. Caroline Seger är unik och har burit landslaget så länge, men efter EM förra sommaren har hon knappt spelat alls och att hon finns med nu handlar mer än något annat om hennes egenskaper som ledare.
Det hade man gott kunnat säga.
Med tanke på uppladdningen kändes det som en klart tveksam uttagning, men visar också att ersättare saknas när Peter Gerhardsson & Co vägrar att spela med Nathalie Björn på den plats där hon faktiskt hade gjort mest nytta.