För det första var det inte domarnas fel att det gick som det brukar för LHC i Skellefteå.
Att det blev förlust.
Det resonemanget köper jag inte.
Det var en svag domarinsats, men LHC-insatsen var svagare.
Som Klas Östman, tränaren, uttryckte det när vi pratade nyss: "Svårt att recensera och kritisera domarna när vi själva bjöd på det här." Ligger mycket i det. Disciplin och karaktär har varit vinnarvapen i vinter, men nu var det platt fall, så mycket känslor som inte kunde hanteras och så mycket energi som riktades åt fel håll.
Det är bara att lära sig. Så här hett kan det bli i slutspelet också.
Det blev hemska 1–7, det var en överkörning deluxe och efter en vinter med nästan bara framgång en käftsmäll som måste ha gjort ont. Ska LHC fortsatt vara ett topplag gäller det att snabbast möjligt skaka av sig besvikelsen och komma tillbaka redan mot Leksand på torsdag.
Att visa att det bara var ett tillfälligt hack i skivan mot riktigt vasst motstånd.
I sina bästa stunder är Skellefteå bäst i Sverige. Det har jag tyckt i flera år (men det har ju inte blivit guld för det).
Tidigt i höstas var jag i Göteborg och såg hur Jesper Pettersson fick matchstraff efter en tackling på Jere Innala. Jag förstod inte den och jag förstod inte riktigt varför Lance Bouma skickades in i omklädningsrummet nu. Jag har tidigare skrivit att svensk ishockey måste sluta med att ta matchstraff så fort något händer.
För nog ser det ut som om Bouma glider in, utan ont uppsåt och träffar med axeln. En tung tackling, absolut, och möjligt att han lyfter något från isen i tacklingsögonblicket, men min spontana reaktion var att det var en ren tackling och Mike Helber satt i vår livesoffa och tyckte ungefär samma.
Samtidigt påpekade LHC-ikonen att någon som helst kontakt mot huvudet automatiskt ska ge tuffa straffet och jag antar att det var det som domarna såg. Oavsett vilket hade Skellefteå redan innan kopplat greppet och tagit ledningen.
Med adrenalinet pumpandes förstår jag att det kan vara svårt att hålla käften och behålla disciplinen, men nog såg ett antal av LHC-utvisningarna därefter dumma ut och att två gånger om snacka till sig tvåminutare har du inte råd med. Definitivt inte i Skellefteå mot seriens bästa power play-lag som nu hade en utdelning på smått osannolika 75 procent.
75!
Det säger mycket om Skellefteå, men också mycket om LHC:s för dagen tafatta försök i box play.
Jag tyckte synd om Jesper Myrenberg som på en bra dag möjligen kunde ha gjort någon mer räddning på de 50 skotten som han hade emot sig, men sjutton vet om inte målvakten var den som var närmast godkänt efter den här överkörningen.
Jag tror faktiskt det.