Ibland får jag frågan vad man egentligen gör när man är ute på ett mästerskap så här? Låt mig först säga att jag gillar det. Skarpt. Bland det absolut bästa med det här yrket. Sedan ska sägas att det är mycket jobb och långa dagar och skulle det räknas antalet arbetstimmar är det nog en och annan som blir förvånad.
Så lika bra att låta bli.
Och förresten är det värt det.
Det gäller att vara om sig och kring sig. Boka av och boka till. Tänka om och tänka rätt. Jobbmässigt helst ligga steget (eller dagen) före. Planering och flexibilitet är två nyckelord i sådana här sammanhang och det blir ännu tydligare när man nu mer eller mindre ständigt är på resande fot.
Nåväl, ungefär så här kan en vanlig, matchfri dag – som just i det här fallet inleddes i Rennes och slutade på ett hotell vid Charles des Gaulle-flygplatsen i Paris – se ut:
Vaknade. Kollade klockan. Tänkte gå upp. Gäspade. Gick inte upp. Läste, Gick upp. Duschade. Träffade kollegor vid frukost. Åt. Drack. Pratade. Packade. Checkade ut. Fick skjuts av snälla kollegor. Framme. Frös. Funderade om det var bäver eller utter i dammen. Gissade på utter. Var nog bäver. Svensk pressträff. Intervjuer. Skjuts av samma kollegor tillbaka. Försökte boka tåg. Avvaktade. Framme. Frös inte. Skrev. Köpte dricka. Skrev mer. Skrev färdigt. Mejlade. Lämnade hotellet. Åt. Till bussen. På bussen, Rennes till Paris. Lyssnade på musik. Planerade. Åt godis. Läste. Skrev. Försökte boka tåg. Gick inte. Fullt. Gäspade. Somnade. Vaknade. Pratade. Messade. Framme. Frös definitivt inte. Gick. Checkade in. Pratade. Struntade i att öppna stora väskan. Tittade på tv. Läste. Funderade på att skriva. Skrev inte. Tar det i morgon. Försökte somna. Somnade. God natt.
I morgon är en annan dag.