Det började med rätt skön underhållning, men hockeykvällen slutade i mörker och var över efter en period. Skandal, tyckte de 4 500 (eller nåt sånt) åskådare som fick ge sig hemåt utan vare sig mer ishockey eller poäng.
Det var nog många av de ansvariga som skämdes.
I det här fallet var förstås LHC oskyldigt, men kommer ändå inte undan skammen efter haveriet. "Vi beklagar det inträffade och är övertygade om att fastighetsägaren och dess entreprenör gör sitt yttersta för att åtgärda problemet och säkerställa att det inte händer igen", skriver klubben på sin hemsida och möjligen kan det användas i hyresförhandlingarna med kommunen.
Redan tidigare i höstas skrev jag en krönika om att Saab arena är underinvesterad. När det som då hette Cloetta center invigdes för snart 20 år sedan kändes det fräscht, som en topparena i Sverige. Så är det inte längre. Det som hände nu kändes som ytterligare ett bevis på just det.
Oskarshamn kan nog tjäna på att matchen skjuts upp, för även om Robert Lantosis hjärnsläpp och matchstraff ställde till det var det mycket som talade för hemmalaget.
Men det känns som en struntsak i sammanhanget.
Själv kom jag på att tänka på det som hände i närliggande Stångebrohallen under första LHC-säsongen i högsta serien 1999 när mötet med HV stoppades på grund av – dimma. Då minns jag att besvären hade påtalats, men mötts av nonchalans. Då pratades det om Dimköping och jag vet inte riktigt vad vi ska säga nu.
Jag har för dålig koll på hur man gör och inte gör is för att uttala mig om vad som gått snett och om det är något tekniskt fel. Oavsett vad ansvarar Pema Partner för drift och skötsel och får ta på sig missödet. Det är klart att det är pinsamt. Varje gång är en gång för mycket.