Det är lätt att vara elak mot ett lag som siktade på toppen, men som vunnit fem allsvenska matcher på hela säsongen och som nu har närmare till nästjumbon AIK än till trean Eskilstuna. Man ska kalla saker för dess rätta namn och det är inget annat än ett misslyckande.
Roade mig (nåja) med att gå igenom LFC-säsong för säsong i högsta serien sedan tillkomsten 2004. Och det blev som jag trodde. Poängmässigt är det på väg mot den sämsta. Någonsin.
Förvisso finns ännu chansen att passera noteringen från debutåret, då det blev en sjätteplats på 28 poäng. Nu är LFC uppe på 22, med fyra matcher kvar att spela. Närmast: guldjagande Rosengård. Puh. Tåget till Champions league svischade förbi och verkar stanna i Eskilstuna.
Under 17 säsonger i högsta serien har LFC aldrig blivit sämre än sexa och det är fara värt att det även där blir en bottennotering. För att få lite perspektiv: i fjol togs 39 poäng på 22 matcher, vilket var för dåligt för att tränarduon Olof Unogård och William Strömberg skulle få behålla jobben. Nu har jag svårt att se annat än att Andrée Jeglertz sitter säkert och helt rätt.
Är det något som LFC inte behöver så är det fler tränarbyten. Jeglertz lämnar nog bara om han själv vill. Tror jag.
Samtidigt slåss jag med tanken att det inte hade krävts så mycket för att slåss om den där tredjeplatsen. Det var ett blytungt avbräck när Frida Leonhardsen Maanum lämnade – det hade det varit för alla lag – i somras, men det går inte heller att säga att värvningarna varit lyckade. Eskilstuna tog in det som saknades, Mia Jalkerud som gjort fyra mål på sex matcher, och en stark anfallskraft hade kunnat göra stor skillnad även här.
Nu ska ett nytt lag byggas och det är ingen avundsvärd uppgift för Frida Andersson & Co med tunga kontrakt som går ut och rimligen allt svårare att locka spelare till en klubb med nedåtgående trend. Inget fel på höga målsättningar och storslagna visioner, men att i det här läget prata om att ”inom två år ska vi vara bäst i Sverige” ekar en smula falskt.
Vi kan följa läsningen på alla våra artiklar på vår sajt och även där har LFC sjunkit som ett sänke. Det säger något om intresset och något om det allra största bekymret. Inför 2022 kommer att krävas en eller ett par riktiga profilvärvningar för att lyfta i tabellen och inte minst för att lyfta intresset.
Det måste hända något.
Finns inga pengar in plånboken, och det gör det inte, måste de hittas av externa investerare. Jag skulle säga att Linköpings FC inte har råd med något annat.