Derbykrysset i Stockholm gav en returchans in i guldstriden.
IFK Norrköping var inte speciellt intresserade av att ta den.
I alla fall inte i 44 minuter av första halvlek som är en toppkandidat till säsongens sämsta av Kamraterna.
Obegripligt egentligen med tanke på att de fick en fin uppladdningsskjuts av Djurgården. En livlina tillbaka in i ett guldrace som känts kört både tre och fyra gånger.
LÄS MER:"Tror AIK känner flåset"
Det brann inte direkt om Pekings passningsspel. Det slog inte gnistor om presspelet.
Anfallsspelet bestod av att rulla boll i backlinjen. Kalmar skickade ut en fembackslinje som inte behövde jobba ihjäl sig.
IFK kändes trött, nästan uppgivet.
Mest känslor visade Jens Gustafsson som ett resultat av att det saknades känslor.
IFK-managern for upp och gastade loss samtidigt som han tokklappade igång.
Om IFK vaknade? Nej.
De stod och såg på när Viktor Elm skallade in 1–0 och Kamraterna var riktigt illa ute.
LÄS MER:Här är IFK-betygen
När pausvilan skulle komma som en befrielse och nystart tog Alexander Fransson ned en andraboll, la den tillrätta och sköt kvitteringen lågt intill stolpen. Hans första efter comebacken i IFK.
Rättvist? Nej.
Logiskt? Långt ifrån.
Viktigt på alla sätt och vis? Ja.
Det blev marginellt bättre efter paus.
David Moberg Karlsson byttes ut. GudmundurThórainsson flyttades in. Rasmus Elm fick en mer närgången bevakning och hans trollspö till högerfot tämjdes därmed.
En poäng igen var känslan.
Tredje raka oavgjorda matchen och en axelryckning till insats.
En ny halvdan match på gräs.
Och samma frågor: "Hur kan ett topplag ha så svårt att sitta ihop till en övertygande enhet?".
Trodde vi.
IFK ställde om med en pånyttfödd Ian Smith som är en annan spelare efter VM.
Kalle Holmberg som i alla fall syntes till vid lineupen fattade att det kan leda till något och älgade loss mot boxen.
Inlägget, tajmningen i samspelet var ett par sekunder av klass som utklassade allting annat IFK Norrköping gjorde under 94 minuter.
Tre poäng. Ny tvåa. Närmare Europa och en signal till Solna att börja inte darra.
"Vi vill vara med och leka hela vägen in".
GudmundurThórarinsson hade järnkoll på två saker:
1) AIK ska möta Malmö FF och Östersund (samt Örebro och Kalmar) och klyschan:
2) It ain´t over until the fat lady sings.
Kalle Holmberg satte ett mål för ganska exakt ett år sedan på den här arenan.
Då räckte det till en pinne.
Han såg gladare ut nu.
Som matchvinnare och segrare.
"Han flyger än", skämtade Jordan Larsson när han passerade IFK-anfallaren i mixade zonen och syftade såklart på slängnicken.
Henrik Rydström som coachade i Dr.Martens har inte sett sitt lag vinna på två månader men skulle gjort det igår om de haft ett annat flyt och mött en annan målvakt.
IFK Norrköping lever i guldstriden men de såg inte särskilt levande ut med undantag för ett superanfall.
Och i Solna har de börjat fundera.
Igen.