Det var kallt i luften och blå himmel på eftermiddagen. Gnistrande fint med snö kring den fina blankisen på XL bygg arena. En härlig känsla byggdes upp inför kvällens bandy när jag först mötte kommunens ischef Thomas Martinsson som med stolthet utbrast att "se vad fint barnen leker". Jag gjorde samtidigt min intervju med "högre makter", det vill säga bandytokiga prästen Jenny Lindhe Johannesson som prisade IFK Motalas lagsamarbete och drog paralleller från det och till hur ett perfekt samhälle borde fungera, ett samhälle där alla hjälper varandra.
Det är det som är härligt med ett lag som överträffar sig själv och går längre än de flesta trott. Då blir en SM-kvartsfinal, den första i Motala sedan 2008, större än själva idrotten.
Jag såg till att vara i puben intill planen mer än en timme före match. Självklart blev det snabbt knökat när folks kroppsvärme spreds i tältet och när det är slutspel, då blir det också upptempo i bandyanekdoter. Pär Hermanssons tre mål på Sävstaås kommer ofta upp kring samkväm och jag hade gärna suttit kvar längre hos bröderna Lisell också. Vid pubingången drogs historier om Nässja Karlsson och om Östen Eriksson som trots IFK:s 80-talsunder sades ha sagt att den bäste han spelat med är Örjan Martinsson.
Själv drog jag historien från 1999 då IFK förlorade första kvartsfinalen mot Edsbyn med 2–11, men ändå gick vidare i fem matcher. Urban Förare avgjorde i sudden i match fem. Ville liksom med det gjuta mod i IFK-fansen efter 2–13 i Lidköping. Allt är möjligt ända tills man är utslagen.
På pressläktaren berättade bortapressen att det blir en del videomaterial från 13–2-matchen i lördagens Mellosändning. IFK-spelarna lär inte få koppla av i tv-soffan från de tunga förlusterna mot världens bästa lag. Till och med Arvingarna var där.
Då tänkte jag på kvartsfinalserien mellan IFK och Hammarby 1997 då IFK förlorade på Zinken på onsdagen och sedan skulle koppla bort det med Ulf Lundells konsert i Motala sporthall på torsdagen. Dock hade Lundell, boendes på Hornsgatan, inte fått sova i sin lägenhet när Bajenfansen firat sent och artisten klagade från scenen: "Motala, jag trodde ni var bra i bandy..."
Nåväl, när det nu är Villa som Motala möter när kvartsfinalspel är tillbaka i stan så tänkte jag på Johan Malmqvist, Lidköpingssonen som var en av överraskningarna i Ola Grönbergs lag när IFK gick till kvarten förra gången, 2008. Malmqvist blev avtackad av Villa för något år sedan och nu får han från läktarplats följa Villa mot det efterlängtade SM-guldet.
För på väg mot guld är Villa, åtminstone på väg att gå vidare. Motala gjorde det bra genom att ta sig till kvartsfinal, men är uppenbart bara ett litet minigupp för Villa fram till en semifinal. 1 225 personer kom till match två, klart godkänd siffra, men IFK Motala var inte nära en hemmaskräll.
Jag kan inte tänka mig något annat än att det blir tre raka och att den mycket fina säsongen tar slut för IFK i Lidköping på tisdag.