Med Mattias Bäckman in är backbesättningen spikad i Linköping HC och jag gillar vad jag ser. Får Jonas Junland ordning på sina opererade höfter kan Klas Östman skicka ut lagkaptenen med Max Lindroth, spela ovannämnde Bäckman med Jesper Pettersson och matcha rutinerade duon Craig Schira och Eddie Larsson tillsammans.
Ser inte alls pjåkigt ut.
För det är ju så att ska du bygga ett framgångsrikt lag, så ska du börja bakifrån. För att ta ett exempel från fotbollsvärlden: Pep Guardiolas Manchester City vinner sällan med 4–3 utan betydligt oftare med 4–0. Så LHC tänker rätt och att defensiven ska prioriteras märks på nyförvärven.
Med det sagt återstår fortfarande det allra viktigaste. Att göra klart med en återkomst för Marcus Högberg för att plötsligt ha ett av seriens vassaste målvaktspar. Oj, så mycket det kan betyda, för det behöver bli en vinter då två–tre mål betydligt oftare räcker till seger.
Att Mattias Bäckman blir kvar var givet. Det fanns en del att reda ut med skadehistoriken, men klart att LHC inte hade råd att släppa honom. Efter comebacken i vintras var han rent av seriens bästa backar. En klasspelare och det är bara att hoppas att kroppen håller nu.
Därmed finns inte längre någon plats för Anton Karlsson. Man kan inte få allt och jag förstår hur Niklas Persson & Co tänker. Men lite trist känns det. Betydelsen av den karaktären ska inte underskattas.
Sen blir det av största vikt att hitta rätt med sista forwardsplatserna. För att vinna tillräckligt krävs också spets och kvalitet för att avgöra. Som det ser ut just nu har LHC bara två anfallare med riktig spets och det är Broc Little och Markus Ljungh.