Jag tror i grunden inte ett dugg på det här med straffträning och auktoritärt ledarskap. Men fasen vet om inte Klas Östman, LHC-tränaren, borde blåsa högre i pipan och köra ett tufft och slitigt fredagspass i Saab arena om några timmar.
Det är dags att vakna nu.
Det är bara tre veckor och två matcher kvar till seriestart och LHC behöver gå från sämst till att åtminstone vara bra.
Ja, det tar tid att bygga upp något. Nej, jag tycker inte att det är läge att skicka ut några SOS-signaler. Det blir bara larvigt. Men det vore också naivt att inte ta oroväckande tendenser på allvar.
Fyra raka förluster mot Oskarshamn, Örebro, Växjö och Frölunda och utan att målmässigt vara nära någon gång. Det är en helt annan känsla att gå in i säsongen med några segrar i ryggen. Att bara trycka på en knapp låter sig inte göras.
Klart som sjutton att spelare som Linus Hultström, Ty Rattie och några till av dem som ska leda det här laget inte tycker att det här med träningsmatcher är det roligaste som finns. Respekt för det. Men mer av attityd och skärpa kan man allt kräva. Mot Frölunda, som redan i grunden har ett bättre lag och har kommit längre med ett väl inkört system, fanns det inte mycket av någonting.
Man kan säga att sommarmatcher snarare hjälper än stjälper när lag och styrkeförhållanden ska analyseras, men jag tror så här: med en bra start på serien med diverse vinster är det strunt samma hur det sett ut innan. Fortsätter däremot förlusterna är det lätt att tvivlen växer sig ännu starkare och självförtroendet sviker. Vad fasen är det som är fel? Varför vinner vi aldrig?
Därför känns det viktigt med bra resultat mot Oskarshamn och HV framöver. Fler svaga och ofärdiga insatser skulle öka osäkerheten ytterligare.
Kravet är slutspel i vår.
Det vill säga topp tio.
Då är det någonstans där som förväntningarna ska ligga.
Annars satt jag i Frölundaborg – i utkanten av Slottskogen, vägg i vägg med den klassiska friidrottsarenan där Patrik Sjöberg, Christian Olsson och många fler gjort sina hopp mot ära och berömmelse – och imponerades av förutsättningarna.
Wow.
Det är ju precis så här som LHC skulle ha det.
Målet är att i framtiden härbärgera hela verksamheten på ett och samma ställe och det låter som rena drömmen också i Linköping. All träning, eller åtminstone så mycket som bara går, i en egen megaarena och sen hyra in sig i Saab arena för matcher i SHL och SDHL.
Knappast någon lösning som kommunen applåderar, men för LHC troligen den bästa vägen på sikt. Jag tror det. Men jag antar att det i rådande ekonomiska läge är tveksamt om det finns möjlighet och tillräckligt med stöd för att det ska vara genomförbart. Eller?