Oavgjort mot Assyriska är egentligen inget att brösta upp sig för när det handlar om Motala AIF, en klassisk östgötsk klubb som normalt sett ska vara bättre än Norrköpings tredje eller fjärde bästa lag.
Men en klubb är aldrig bättre än sin senaste säsong och just nu är Maif klart bättre på många områden jämfört med den miserabla säsongen 2016 då Maif med bra spelare kom nia i tvåan.
Det går så att säga åt rätt håll när tävlandet har startat 2017. Nu har Maif en seger och en oavgjord på två seriematcher och är vidare i cupen, till åttondelsfinal mot Boxholm, som för övrigt spelas redan nu på måndag.
Maif har ännu inte förlorat i tävling och det är ett fall framåt.
Att Maif tog en poäng på ett folktomt och iskallt och oglamoröst Östgötaporten, där nästan inga av IFK:s bekvämligheter var öppna, får ses som ett styrkebesked eftersom Maif inledde matchen så svagt.
I fjol hade Maifspelarna i det läget börja tjafsa med varandra, men nu kunde laget samla ihop sig, göra en klart bättre andra halvlek och på så vis nästan förtjäna segern. Spelarna visade lyhördhet när tränaren tony Andersson var förbannad och de tog sig helt enkelt i kragen.
På det sättet kunde Maif åka ifrån den allsvenska arenan nästan som en vinnare.
Det fanns mycket positivt. Den på papperet skickligaste spelaren Renato Rako var tänd inför uppgiften som på Krals tid, nye Grace Tanda gjorde på nytt ett snyggt mål, kvicke Adam Larsson visade respektlöshet framåt och var värd att få göra mål, och målvakten Ismael Diawara visade spririt när han sprang över hela planen och ville vara med i glädjehögen efter kvitteringsmålet. Sån anda sprider sig till lagkamraterna.
Framför allt gjorde Valon Silka, den numera tränade Valon Silka, en ny fin insats genom att ta tag i matchen på mittfältet när han byttes in i andra halvlek.
Maif har annars drabbats av problem i truppen. Med skadorna på Adam Kelemet och Johannes Ehn, med ny skada på Pontus Eriksson den här lördagen, och med lätt skada på Fabrice Junus, eller om det med Junus var någon sorts disciplinbrott mot klubbens ordning.
Kring Junus kom det olika besked från laget under lördagen, men vilken förklaring som än var rätt så säger det något om att Maifs ledare numera tar tag i saker omedelbart och visar vem som bestämmer. Det kunde jag läsa mellan raderna i den historien.
Där finns det en helt annan styrka och auktoritet än under förra säsongen. Det tror jag är precis vad laget behöver.