Slutet av april och väldigt mycket kring Linköpings HC är klart redan nu. Vad som krävs för att det ska kunna bli toppen?
Toppen.
Som vanligt är det så att en bra värvningsvår och sommar inte ger något SM-guld. Titta på vilka lag som nu spelar final. Det krävs tid, tålamod och långsiktigt byggande för att nå dit. Och är det något som varit tydligt i det slutspel som fortfarande pågår så är det att du måste ha ett tillräckligt brett lag för att klara av att hantera skador och för att andra ska kliva fram när de som är tänkta att göra det inte gör det.
Så här långt känns det som om LHC värvat med det i tankarna.
Kan du spela med Tony Mårtensson, Jakob Lilja och Emil Sylvegård i en tredjekedja och med Niklas Persson, Sebastian Karlsson och Jimmy Andersson i en fjärde går inte att önska så mycket mer där.
Däremot när det gäller högre upp i hierarkin.
Ska du vinna något måste också till spets och kvalitet för att avgöra matcher. LHC-bygget ser spännande ut så här långt, inget snack om det, men nu behöver Fredrik Emvall också hitta rätt med det som ännu inte är klart. Någon måste inte bara göra målen i slutspelet. Någon måste också göra dem för att du ska ta dig dit
Jag vet att åtminstone ytterligare en så kallad stjärnspelare, center eller ytterforward, ska in. Med tanke på prislappen på svenska spelare och möjligheterna med expertskatt och sign on-bonus är det ingen vågad gissning att det blir någon med utländskt pass. Troligen från Nordamerika.
LHC har Nick Sörensen (presenteras när Anaheim och San Diego spelat färdigt), Andrew Gordon, Mathis Olimb, Ken Andre Olimb och Mr X. Det måste till en Mr Y också. Inte nödvändigtvis för topp två, men åtminstone för topp fyra eller så. Annars blir tappen av Broc Little (framförallt han) och Garrett Roe för kännbara.
Sju försvarare är presenterade och klara. Om inget oförutsett inträffar blir Mattias Bäckman nummer åtta. Det ger spelskicklighet så det räcker och blir över, men möjligen lite ont om fysik. Jonas Gustavsson, ”Monstret” kallad, kommer in som målvakt och kan i samma form som tidigare ta LHC långt. Det som oroar är skadehistoriken och inte mycket spel alls på slutet.
Efter två raka stopp i kvartsfinal gäller att hitta en mer framkomlig väg. Av de tolv senaste slutspelsmatcherna har bara vunnits fyra.
Så:
Varför blev insatserna sämre när de behövde bli bättre?
Det är tiotusenkronorsfrågan just nu.