Det händer numera nästan aldrig att jag går in på supporterforum och läser, men när LHC-säsongen tog slut gjorde jag ett undantag för att få en inblick i hur snacket gick bland fansen. Där fanns kloka och konstruktiva synpunkter, men på många sätt var det skrämmande läsning.
För det första:
Det är klart som sjutton att LHC ska ha kritik.
Det var länge sedan det blev en framgång nu. Det var länge sedan det ens blev slutspel.
Det är för dåligt.
Men att alla ska dra åt helvete...någon måtta får det väl ändå vara på hån och skitsnack? Varför så mycket galla med förnedrande påhopp och häckel? Allt som har med näthat och liknande att göra är lika jävligt som det låter. Jag tycker mest att det är taskig respekt. Eller ingen respekt alls.
Många får skit och allra mest sågas general managern Niklas Persson och målvakten Niklas Lundström. Det vill till att du är stark i dig själv för att bara skaka av dig och inte beröras. Jag har också varit kritisk till båda under säsongen, men det måste (eller borde) åtminstone finnas någon slags gräns för vad man i skydd av datorskärmen tar sig rätten att skriva om andra människor.
Den du älskar agar du är ett uttryck som borde kastas i papperskorgen, men oavsett det. Skärpning. Bara för att du har ett jobb som gör dig till offentlig person ska du inte behöva stå ut med vad som helst.
Internet har öppnat en outtömlig, och i många fall obehaglig, marknad för högljudda och ofta anonyma kommentarer där män (jo, det är mest män) odugligförklarar allt och alla. Det gäller ishockey – och alldeles för mycket annat. Jag är ganska säker på att det kommer att ta tid innan jag går in och läser på sådana där forum igen.