Ser "Mästarnas mästare" på tv och hör hur Pernilla Wiberg börja prata om de berömda ”10 000 timmarna”. För er som inte vet vad jag menar finns det en uppfattning i vissa kretsar att det krävs just 10 000 timmars träning för att bli elitidrottare.
Pernilla tycker att man kan sprida sina 10 000 timmar på olika idrotter utan att specialisera sig, övriga deltagare håller med. Reaktioner på detta någon? Nähä, men frågor på det då, någon? Nej, jag misstänkte det, för tydligen funderar varken du eller Pernilla över de 10 000 timmarna, men det gör jag.
Nu är det nämligen så att om vi räknar med att man skall försöka träna och utbilda sig till elitidrottare mellan, låt oss säga, tio och tjugo års ålder, betyder det 10 000 timmar delat på tio år, tusen timmar per år vilket i sin tur betyder nästan tre timmar om dagen 365 dagar om året.
Jag vet att det blir 10 950 timmar i mitt räkneexempel. Jag vill ju inte sätta press på barnen och dessutom kanske man är sjuk någon dag, så några timmars marginal bjuder jag på. För tydlighetens skull vill jag här påpeka att jag är ironisk och raljerande.
Vill man fortsätta på det raljanta temat kan man skatta sig lycklig över att politikernas eviga kamp för skolan inte lyckats få våra älskade barn bättre i matte, för då hade de gått under av press när de med miniräknaren, förlåt smartphonen, i hand räknat ut hur mycket tid det krävs att bli nya Messis eller Kallas.
Lägg ned det där med 10 000 timmar. Kom inte dragandes med att i de timmarna räknas även trädklättring, cyklande till skolan och så vidare. Det kommer inte att gå att få ihop 10 000 timmar om inte barnen vill klättra ofantligt mycket i träd som tjugoåringar.
Ni kanske tycker att jag är lite barnslig och som vi säger i Göteborg ”löljar mig”, men det gör jag verkligen inte. Det har varit ”dokusåpor” på tv om unga fotbollsspelare där det talats om 10 000 timmar. Före detta förbundskaptener har pratat om dessa timmar som en sanning. En elittränare drog till och med till med att det behövs dubbelt så många timmar.
När vi pratar om våra barns idrottande pratar vi gärna om att vi vill skydda dem från press, toppning och resultathets och det är jättebra. Men ibland kan man önska att vi också reflekterar över det som verkligen sägs. Skulle en ledare säga ”för att bli elitidrottare krävs att man tränar nästan tre timmar om dagen 365 dagar om året i tio år” skulle ni gå i taket. När Pernilla Wiberg säger precis samma sak, fast uttrycker sig på annat sätt, säger ni ”förbannat trevligt program detta, mer kaffe någon?”
Mikael Petersson har mångårigt förflutet inom idrotten. Han har bland annat tidigare varit klubbdirektör i Örgryte, och skriver nu gästkrönikor på Correns sportsidor.