Mellan Linköping och Malmö är det 40 mil. Det ungefär också så långt som det kändes mellan de senaste dagarnas LHC-insatser. Från säsongens kanske vassaste 60 minuter i tisdags till…ja, något helt annat nu. Så mycket var så bra mot Leksand. Så mycket var så dåligt mot Malmö.
”Synd att åka så långt och inte ens spela”, sa Klas Östman, tränaren, och det var inte svårt att förstå hans irritation. LHC sjönk genom isen i Malmö arena och var lika blekt som färgen på de vita tröjorna. Exakt vad det var vete sjutton, men SHL-klass var det inte. Långt under anständig nivå. Underkänt. Rakt över.
Formen svänger värre än en tur med Balder på Liseberg och det som kändes som klart bakåt känns inte alls lika betryggande längre. Med insatser som den här blir det inte någon vinst framöver heller. Det blir en fortsatt rysare innan det här är över.
Att inte kunna prestera mer i en så viktig match var illa. Farten? Inställningen? Energin? Det här var för svagt och för färglöst. Med alla hängande huvuden såg det ut som om ingen trodde på det. Dåliga matcher kan man göra, men det hade i alla fall inte skadat med lite attityd.
Efter många års balanserande på slak lina ska göras en satsning för att ta sig uppåt, men samtidigt står LHC inför ett dilemma.
Finns pengar för en sådan satsning här och nu?
Säkert inte.
Måste det satsas här och nu för att inte riskera att hamna på efterkälken när många övriga kommer att rusta och i vissa fall redan har gjort det?
Säkert.
Det blir som att köpa en aktie på börsen. Du får göra en riskkalkyl och hoppas att den betalar sig. Det är som bekant inte alltid den gör det. Med ett av seriens minsta kapital på banken är inte LHC i ett läge som tillåter några vildsinta ekonomiska äventyr och orealistiska prognoser. Problemet är att väldigt mycket görs klart nu och då gäller det att vara med.
Dessutom påverkas förstås spelarjakten av det ofattbart otäcka som utspelar sig i östra Europa. Rysslands invasion i Ukraina får också konsekvenser i ishockeyns lilla värld. KHL kan falla samman och inte många spelare lär åka tillbaka i höst.
Att LHC är mycket intresserat av en återkomst för någon eller några i backtrion Linus Hultström, Lukas Bengtsson och Klas Dahlbeck har vi skrivit tidigare. Något säger mig att den förstnämnde kan vara den som är allra närmast. Ett uddlöst lag måste spetsas till och det borde kollas noga med Malte Strömwall, som varit i klubben tidigare, som har familjekoppling till Linköping och som kan vara den målskytt som saknas.
Frågan är om LHC har råd att åtminstone inte göra ett allvarligt försök även där.