Jag unnar verkligen Janne Andersson en seger mot Portugal efter Zlatan Ibrahimovics nya missunnsamma och missriktade pungspark. Man kan tycka att Dejan Kulusevski borde ha startat i lördags – han tyckte det själv, som bekant – att bäst-före-datum passerat för några av veteranerna och att det inte är så sexigt med Lustig, Larsson och Berg.
Men man kan banne mig inte heller tycka att Sverige under Janne Anderssons ledning inte gjort anmärkningsvärda resultat med kvartsfinal i VM, avancemang till EM och diverse annat. Mer än något handlar fotboll på den här nivån just om att göra resultat och att med de här spelarna göra de här resultaten visar att Andersson och assistenten Peter Wettergren vare sig är jävla skämt eller inkompetenta.
Snarare tvärtom skulle jag i så fall säga.
Kaptenerna fortsätter på samma linje som förförra sommaren tog ett på många sätt begränsat landslag till att vara bland de åtta bästa i världen. Vi sa ju att utan Zlatan Ibrahimovic kunde det inte gå, men det gick alldeles utmärkt och. . .ja, varför skulle de ändra på det?
Det hade däremot varit ett skämt och rent av inkompetent.
Att Dejan Kulusevski gav uttryck för besvikelse har jag inga som helst problem med. Men i grunden handlar det inte om honom eller någon annan utan om sättet att spela, om att laget är styrkan och om tydliga taktiska direktiv. Fotboll kommer aldrig vara sporten där laget med de bästa spelarna alltid vinner. På samma sätt kommer Sverige aldrig ha världens främsta spelare, men vi kan vara väldigt bra på att maximera det vi är och det vi har.
För övrigt tror jag att Dejan Kulusevski startar mot Portugal.