För det första: stort tack till Kanal 5 (eller Max eller Warner Bros. Discovery Sweden eller vad man nu ska säga) för att vi fick se Truls Möregårdhs hela OS-final mot kinesiske superstjärnan Fan Zhendong i bordtennis.
Om jag fattade rätt var det samtidigt bronsmatch i badmintondubbel och utslagsrunda i florett.
Jag förstår att det handlar om pengar när man med tidigare stora pingismatcher i detta OS gjort sitt bästa för att visa så lite som möjligt för att i stället lura in folk i streamingdjungeln.
Mest av allt har det känts ovärdigt.
Gnidigheten kom emellan och svenska tv-tittare har berövats flera rysare på vägen fram till söndagsrysaren. Kollega Nilsson har varit inne på det tidigare och en av vinnarna i Paris är utsökta Radiosporten.
Det går alldeles utmärkt att rapportera om flera saker samtidigt.
Truls-feber råder, men nu såg Fan till att det till slut gick åt helsicke i finalen. Svenske stjärnan vann första set och gjorde väldigt mycket som var bra. Problemet? Kinesen gjorde det ännu bättre och hade svar på allt. Bordtennis är svårslaget som tv-sport och ingen kan säga annat än att det bjöds på högklassig underhållning.
Vilket spel. Vilka dueller. Vilket artisteri.
Wow.
En blågul idrottsklassiker.
– Jag vet inte vad jag skulle ha gjort bättre, sa Möregårdh direkt efteråt.
Fan Zhendong var stundtals på en smått osannolik nivå, sensationen hängde med och det slår mig att han har mycket som påminner om Jan-Ove Waldner som för 32 år sedan (!) tog historiskt OS-guld i Barcelona. Båda så kreativa. Förmågan att hitta snabba och olika lösningar. Hårt och löst. Med och utan skruv. Backhand och forehand.
Det var fem set av allra högsta klass och till slut orkade inte 22-åringen från Hovmantorp stå emot även om han alldeles på slutet bjöd på en av turneringens allra läckraste konstslag. Det gör alltid ont när drömmar dör, men Truls Möregårdh har svarat för en klassisk OS-insats som han inte ens själv hade vågat hoppas på.
Jag skulle säga att det var dubbla vinnare på prispallen.
– Bland det häftigaste man har varit med om i silverväg, sa Tommy Åström i Kanal 5 och jag håller med.
För att ytterligare manifestera insatsen: det sägs att Kina har lika många bordtennisspelare som Sverige har invånare. Men intresset är stort och efter alla framgångar har det legat latent och liksom bara väntat på att bryta ut.
Nu har Truls Möregårdh sett till att det bubblar igen.
Kungen kommer visst till Paris på måndagen.
Prinsen?
Är redan där.