Jag gillar att vara ute i god tid även om vissa saker så klart också kan göras sent. En och annan julklapp fungerar exempelvis alldeles utmärkt att inhandla även 23 december. Det är ju banne mig en hel dag kvar till julafton.
Men annars.
På stationen vid halv tio när tåget går 09.53? Tja, varför inte? På plats i arenan vid 17.22 när matchen börjar klockan sju? Absolut. Inte fel. På jobbet brukar vi kalla det för Calén-tidig, men ska erkännas att jag nog åtminstone har utrustats med en mindre del av samma gen.
Annars kan man ju göra som Svenska fotbollförbundet som tydligen blev överraskat av att Janne Andersson lämnar förbundskaptensjobbet och nu framställs så oförberett att det mest blir pinsamt.
Detta sagt reagerade även jag när det för några veckor kablades ut att Roger Rönnberg är klar för en flytt till schweiziska Zürich – när kontraktet med Frölunda går ut våren 2025. Jösses. Det är ju ett och ett halvt år bort.
Men uppgifterna om Rönnberg stämmer säkert och det slår mig att LHC-tränaren Klas Östman har kontrakt lika länge. Frågan är vem som kommer in när han – då eller senare – lämnar och om vi nu fortsatt ska spekulera så vet jag vem som skulle passa utmärkt att ta över.
När det nu blir.
Kontinuitet är en framgångsfaktor och om utvecklingen fortsätter kan jag absolut tänka mig en förlängning för Östman. Så jag säger inte att det ska bytas i förtid. Men Magnus Hävelid kommer inte att vara förbundskapten för Juniorkronorna hur länge som helst och det skulle vara spännande att någon gång i framtiden se honom som huvudansvarig för ett lag i SHL.
Det laget skulle kunna vara LHC.
Han bor i stan, har varit i klubben tidigare, känner många, har förtroende bland många spelare, kan väldigt mycket hockey och har så klart många nya erfarenheter från förbundsjobbet att ta med sig. Sen har jag inte den blekaste aning om han ens skulle vara sugen att bli klubbtränare igen, men frågan är definitivt värd att ställas av Peter Jakobsson & Co.
Tycker jag.
LHC, på jakt efter tredje raka segern, tog tåget till Skåne och mötte ett Malmö som tvingades spela utan fem eller mindre ordinarie backar och fick fylla på med egna juniorer och lån från Vimmerby. Det kunde möjligen ha utnyttjats mer och satts hårdare press, men strunt samma.
Tre poäng på bortais är alltid bra i SHL. Oavsett kväll, oavsett motstånd. LHC kan ta segern och en bra försvarsinsats med sig. Annars var det rätt segt, sömnigt och ärligt talat rätt mycket av den serielunk som många hävdar inte längre finns. Under delar av matchen slog mig tanken att ”är det ingen som ens kan bli lite arg?”.
Men igen:
LHC vann med 2–1, är uppe på 42 poäng och är efter nästan halva serien trea i SHL.
Alla som trott det räcker upp en hand.