Utanför mitt gamla pojkrum (och sedermera även på jobbet innan kontorslandskapets tidevarv) hade jag en liten skylt med svarta bokstäver skrivna på vitt:
”Det finns två olika sätt att göra saker på. Fel sätt och mitt sätt.”
Det är ungefär så det känns med Frölundas agerande efter avstängningen på Andreas Borgman.
Fel sätt och vårt sätt.
Full respekt för att man kan tycka olika om tacklingen på Broc Little. Men här har alltså SHL-klubbarna kommit överens om att solidariskt inte överklaga de beslut som tas av disciplinnämnden.
Det skiter Frölunda med Roger Rönnberg i spetsen i.
Nu står stjärnbacken själv som avsändare, inte Frölunda, för man har ju som sagt gemensamt bestämt att inte pyssla med sånt här. Men är det någon som tror att det är inte är klubben är drivande i det här? Jag tycker bara att det är larvigt. Ta straffet och gå vidare. Hur svårt kan det vara?
Om 14 klubbar tagit beslut om att göra på ett sätt är det anmärkningsvärt att en av storklubbarna försöker hitta luckor i systemet stället för att följa gällande regler. Hela överklagan luktar pajaseri, om ni frågar mig. Dessutom pratar vi om en avstängning i fyra matcher. Inte fyra månader.
Har du varit med och bestämt en sak, då får du faktiskt finna dig i att det någon gång tas ett beslut som du inte är helt nöjd med. Hur skulle det fungera annars? Disciplinnämnden tar beslut som går att diskutera, absolut är det så, och ingen kan säga annat än att det här var en rätt knepig bedömningssituation.
Dessutom lär inte överklagan igenom så varför ens ta striden?