Jo, jag tror faktiskt det.
Idrotten är som allra bäst med starka känslor inblandade – som nu i volleybollens SM-final där det är väldigt tydligt att det här är två lag som inte gillar varandra något vidare.
För att inte säga alls.
Vill ni veta varför?
Tja, det är klart att det är mycket prestige inblandat mellan svensk volleybolls giganter som båda vill vara bäst. Men det är inte heller någon hemlighet att det också snackas en del i kulisserna, att det var hetsigt under GP-mötet i vintras och att åtminstone vissa i LVC tycker att lagen i söder håller ihop och varandra om ryggen. Hur förbund och andra instanser hanterat vissa frågor har också väckt viss irritation.
Därför får jag känslan att att .LVC-tränaren Johan Isacsson använt allt detta som en extra motivationsfaktor. Vi mot dom. Vi mot volleyboll-Sverige. Hatkärlek? Kanske. Men ärligt talat inte särskilt mycket av det sistnämnda.
Det här är inte på långa vägar över, men är nu tydlig fördel för LVC. Det ska bli spännande att se om också svårflörtade publiken i Linköping är redo för lördagsmys med möjlighet till guldfirande i Sporthallen.
Det här är ett för bra LVC-läge för att missa och med Erik Sundberg i fortsatt storform har jag mycket svårt att se att det inte ska sluta lyckligt och att säsongens bästa lag snart står med guldhattar på.
Förmodligen redan på lördag.